Gösta Knutsson – en sagofarbror och så mycket mer

Gösta Knutsson med trogna följeslagaren taxen Sofie. (dekorativ bild)

 

Gösta Knutsson – en sagofarbror och så mycket mer

 

Text: Ingmarie Öberg och A. Taxén
Publicerad: 2019-10-11

 

Gösta Knutssons älskade “kattaktärer” i böckerna om Pelle Svanslös fyller 80 år i bokform lagom till julen 2019, men vem var mannen bakom böckerna?

Gösta Knutsson föddes den 12 oktober 1908 i Stockholm som Gösta Lars August Johansson, son till Knut Johansson och Julie Augusta Askerberg. Han växte upp i ett välbärgat, musikaliskt bildat hem med två systrar vid sin sida.

Hans ena syster lärde honom att läsa redan som fyraåring då hon tyckte det var skamligt att ha en bror som var analfabet. Så föddes hans livslånga kärlek till det skrivna ordet. Som barn läste han mycket, bland annat Alice i Underlandet och alla böckerna i barnbiblioteket Saga, en svensk utgivning av barn- och ungdomslitteratur mellan 1899 och 1954. Han fastnade tidigt för skrivandet och redan innan han började skolan gjorde han tidningar till familjen och släkten. 

Gösta i Uppsala

Gösta Knutssons högre studier tog honom från Stockholm till Uppsala och Uppsala Universitet med ambitionen att bli lärare eller bibliotekarie.

1931 tog han, 23 år gammal, sin filosofie magisterexamen i latin och klassisk fornkunskap vid universitetet. Sedan tidigare hade han en filosofie kandidatexamen i nordiska språk, religionshistoria och grekiska. Det var först efter filosofie kandidatexamen som han tog efternamnet Knutsson; namnet tog han efter sin far, som hette Knut i förnamn, i enlighet med gammal namntradition.

Parallellt med studierna engagerade han sig mycket i studentlivet. Under sin studietid var Gösta Knutsson förste kurator på Stockholms nation och blev därefter studentkårens ordförande under två år med start 1936. 

Det var genom ordförandeposten som Gösta kom i kontakt med radion. Radiotjänst, som 1957 bytte namn till Sveriges Radio, behövde en uppsalarapportör och ansåg att kårordföranden borde vara nog insatt. Uppdraget var bland annat att sända nyheter från professorsinstallationer och valborgsfirande i Uppsala från en mindre studio i universitetshuset. 

Vad var det som gjorde att en man började skriva barnböcker?

Foto av boken Pelle Svanslös på nya äventyr (dekorativ bild)

På bilden: Boken Pelle Svanslös på nya äventyr.
Foto: Thomas Adolfsson / Nordiska Museet

Gösta Knutsson själv ville göra ett barnprogram och när han accepterade förfrågan från Radiotjänst 1936 så var det mot att han i gengäld fick göra ett program för barn. I februari 1937 sändes det första programmet: Katten Svanslös på äventyr där han läste upp sina egna berättelser, berättelser som han dittills endast berättat för sina systerdöttrar. Succén var omedelbar.

Först lagom till julen 1939 kom den första boken om Pelle ut; Pelle Svanslös på äventyr

Akademiska världen i Uppsala kom att undra hur en person som spikrakt tagit sina examina började skriva böcker om katter, taxar, hästar med mera. Hur kunde han, till synes utan alltför stor ansträngning, finna ett språk och en stil som genast anammades av barn?

Pelles motsvarighet i verkligheten fanns i Småland där Gösta Knutsson tillbringat sin ungdoms somrar. Som 14-åring fick han där en sommarkatt, vars svans en råtta hade bitit av… När sommaren var över lämnades katten åt sitt öde på landet, något som Gösta Knutsson ångrade hela livet. Kanske var böckerna om Pelle Svanslös ett försök att sona för detta och att hedra den högt älskade katten. 

Bakom de andra katterna i böckerna döljer sig verkliga personer sådana som Gösta Knutsson kände väl. Han tänkte att medan barnen fick historierna om Pelle upplästa för sig så kunde den vuxne roa sig med att lista ut vilka människor som dolde sig bakom katterna var. Totalt skrev Knutsson 14 böcker om Pelle. 

Gösta Knutsson skrev även en rad andra böcker, bland annat böckerna om Nalle Lufs och Kurre Smack. Han gav också ut flera böcker med frågor och knep och knåp av olika slag. Själv tyckte Gösta bäst om Pigge Lunk som gavs ut 1958.

Göstas spår i radion

När Gösta efter två år klev ned från posten som ordförande i studentkåren hade han redan fastnat så för arbetet vid radion och tagit plats i lyssnarnas hjärtan att han var ovillig att ta avsked. Efter korrespondens fick han behålla sitt uppdrag vid radion och blev där kvar ända fram till 1969. 

Gösta Knutsson med några barn, Uppsala 1962. (dekorativ bild)

På bilden: Gösta Knutsson med några barn, Uppsala 1962.
Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet

Under sina år vid radion lanserade Gösta Knutsson bland annat 1938 frågesporten i Sverige. Programmet hette Vem vet vad och presenterades som en lättsam tävling i allmänbildning. Det första programmet var en match mellan lag från Stockholms nation och Göteborgs nation vid Uppsala universitet. 

I radion gick han vidare med programidéer som Knepiga klubben, där Uppsala akademiker tog sig an olika trixiga frågor. Med Oförberedda talares klubb, sjösatte han en föregångare till den populära långköraren På minuten. Redan under det första frågesportprogrammet satt Ejnar Haglund i publiken och kom att bli en ständig följeslagare till Knutsson.

Gösta deltog även under flera år under 1960- och 1970-talet i det populära programmet Sommar; totalt blev det 12 stycken sommarprogram. 

Gösta spår i media

Med skrivandet och studentlivet nära hjärtat var Gösta Knutsson mellan 1940–1942 redaktör för studenttidningen Ergo, en tidning som finns kvar än idag. Gösta Knutsson tog där så stark ställning mot Hitler och kriget att han till slut avskedades från sin post.

Mellan 1953 och 1959 utgavs en serietidning kallad Tuff och Tuss med Knutsson som redaktör till och med 1958. Det var den första svenska serietidningen riktad till mindre barn och den kom till som ett alternativ till de ofta kritiserade serietidningar som då fanns.

Mindre känt är att han medverkade i flera filmer, som statist och i mindre roller, bland annat som student i Hon dansade en sommar, från 1951. Under krigsåren turnerade Ejnar Haglund och Gösta Knutsson runt i landet och gjorde bland annat välgörenhetsframträdanden till förmån för Finlandshjälpen

Gösta – bortom de egna karaktärerna

Gösta Knutsson, redaktör och filosofie magister, Uppsala 1948. (dekorativ bild)

På bilden: Gösta Knutsson, redaktör och filosofie magister, Uppsala 1948.
Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet

Gösta Knutssons arbetade även som översättare. Först av Lewis Carrolls böcker om Alice som i Knutssons översättning gavs ut 1945 med titeln Alice i Sagolandet och Bakom spegeln. Böcker som tillhört hans barndoms favoriter.

Därefter och fram till 1972 översatte han långt över tvåhundra barnböcker, varav de flesta ingick i Folket i Bilds serie Gyllene böcker. Från 1957 gjorde han ofta sina översättningar tillsammans med hustrun Erna. Hon var dotter till författaren och advokaten Uno Eng och de hade gift sig 1947. Ganska snart blev även hon översättare i sin egen rätt.

I Folket i Bilds serie utkom också en rad av Walt Disneys stjärnböcker i Knutssons översättning med titlar som innehöll namn som Kalle Anka, Peter Pan, Piff och Puff, Pluto, Musse Pigg, Huckleberry Hund, Familjen Flinta, Jan Långben och Farbror Joakim.

Gösta – en föreningarnas man

Gösta Knutsson var en mångsidig man, förutom att han var en radioman, översättare och barnboksförfattare var sången och musiken viktig för honom.

Gösta Knutsson förbereder vårfirandet, Slottsbacken, Uppsala april 1956 (dekorativ bild)

På bilden: Gösta Knutsson förbereder vårfirandet, Slottsbacken, Uppsala april 1956.
Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet

Han var sångare i kören Orphei Drängar, där han även var sekreterare. Han blev senare en upps-katt-ad ordförande för Uppsalas andra stora kör – Allmänna sången. En kör som under hans tid som ordförande öppnades även för kvinnor. 

Knutson blev även antagen som violinist i Akademiska kapellet, som vid den tiden leddes av Hugo Alfvén.

Han var en föreningsman in i själen. Förutom insatserna i Allmänna Sången, OD och Akademiska kapellet ägnade han sig åt den sjungande och dansande föreningen Philochoros. Han var engagerad i Karlfeldtsamfundet, Juvenalorden och hemliga herrklubben SHT. Under sina senaste år intresserade han sig för Rotary, där han blev distriktsguvernör. 

Knutssons varma känsla för djur kom honom att engagera sig i kampen för djurskydd. Han var ordförande i Hundfrämjandet och redaktör för tidskriften Hundjournalen, som han grundat 1965. 

Göstas Knutssons arv

Knutsson avled den 4 april 1973, 64 år gammal, i Uppsala och är idag en av många kända Uppsalapersonligheter som vilar på Uppsala gamla kyrkogård. 

2014 instiftades Pelle Svanslös Våga Vara Snäll-stipendiet som delas ut den 12 oktober varje år, på Gösta Knutssons födelsedag. Stipendiet är på ett prisbasbelopp och delas ut till personer, grupper eller organisationer som på olika sätt har arbetat med att utveckla barns förståelse för allas lika värde. 

Arvet i staden där han levde större delen av sitt liv finns överallt; i föreningarna han förvaltade, i de liv han berörde och de många spår av Pelle Svanslös som finns runt omkring i staden. År efter hans bortgång lever hans många verk vidare i nya generationers hjärtan. 

 


På webben: Våga vara snäll-stipendiet
Titta:
 Gösta Knutsson gästar Söndagsbilagan (1962) | Gösta Knutsson gästar Hylands Hörna (1970) 
Lyssna: Radiomannen Gösta Knutsson

Padel – en lättillgänglig racketsport för barn

Padelracket (dekorativ bild)

Padel – en lättillgänglig racketsport för barn

Text: Robert Andersson
Karta: A. Taxén
Publicerad på Gratis Uppsala: 2019-10-01

Padel, eller padeltennis som det också kallas, är i skrivande stund en av Sveriges snabbast växande sporter. Sedan 2014 har det nästan oavbrutet tillkommit nya padelhallar runt om i landet och snittet har legat kring två nya hallar i månaden. Men vad är padel och vad är det som gör den så lämplig för barn jämfört med andra sporter?

Även om padel vuxit riktigt snabbt de senaste åren så är det såklart fortfarande ishockey, ridning, innebandy och givetvis fotboll som är de dominerande sporterna för barn och ungdomar. Så lär det också vara en bra tid framöver vilket padelälskare inte direkt är ledsna över. Dels är dessa etablerade sporter extremt sociala och bygger upp en bra förståelse för lagarbete, och dels blir det fler padeltimmar lediga för oss andra på banorna om padeltrenden stagnerar eller börjar avta.

Skämt åsido, det som gör padel så bra för barnfamiljer är att det är väldigt nybörjarvänligt. Till skillnad från tennis, som padel kan liknas med till viss del, är det väldigt enkelt för en förälder utan bollkontroll att vara med och spela med sina barn och således ta en aktiv roll sina egna barns sportutövande utveckling.

Okej, padel är nybörjarvänligt, men vad är padel?

Padeltennis är en blandning mellan tennis och squash

Padelbana

Foto: Abreuabreu

Kort sagt skulle man kunna säga att padel, eller padeltennis, är en slags blandning mellan tennis och squash. Tennisliknelsen grundar sig i poängräkningen, spel över nät och linjerna på padelbanan. Squashliknelsen grundar sig i slagen mot väggarna.

I padel spelar man alltså som på en inglasad tennisplan (något mindre) där du får använda glasväggarna i spelet. Det viktiga är dock att inte träffa glaset på motståndarens sida innan bollen först nuddat planen. När man ska returnera en boll från motståndaren får man dock första valla den i en glasvägg på sin egna sida först. På så sätt blir kraftfulla slag mindre viktiga i spelet och alla på planen får mer tid på sig att både hinna till bollen och besluta sig för var man tänker slå över den på motståndarens planhalva.

Padelregler

Padel spelas nästan helt utan domare. Det är en gentlemannasport i det avseendet där ärlighet och rent spel tas på största allvar.

Padeltennis spelas alltid två-mot-två, eller i dubbel som det också kan kallas. Poängen räknas som i tennis: 0, 15, 30, 40, game, set, match. Ett set är sex game och man måste vinna med två game. Vid 6-6 spelas ett kort tiebreak där varje boll ger en poäng och där det är först till 7 som gäller. Även i tiebreak måste man vinna med två poäng.

Bild från World Padel Tour 2016 (dekorativ bild)

Foto: PadelaGogo

Serven – Serven måste genomföras med ett underarmsslag. Detta är ytterligare en detalj som gör det lättare för nybörjare att kunna hävda sig på padelbanan. De bästa padelspelarna kan förstås få till riktigt ordentliga rökare, men då är vi på World Padel Tour-nivå. Serven sker diagonalt över spelplanen och måste landa i eller på linjen av motståndarens serveruta. Längs med långsidorna utgörs väggarna av spelbart glas närmast kortsidan och av ett galler i mitten. Om serven slår i gallret efter studs i serverutan räknas den som ute och du får serva en andraserve. Serven får dock studsa i valfri glasvägg så länge bollen landar i serverutan först.

Glasväggarna – Det som gör padel extra speciellt är plexiglasväggarna. Dessa väggar kan användas i spelet när som helst och gör det lättare att hålla bollen i spel. Om motståndaren slår en hård och snabb boll mot dig kan du låta den studsa i den bakre väggen och vänta på att den kommer tillbaka till dig innan du slår tillbaka till motståndarens planhalva. Se bara till att bollen inte studsar fler än en gång på din planhalva.

Vid något annat tillfälle kanske du befinner dig i en situation där du är felvänd och har ryggen mot nätet. I det här fallet kan du lugnt och sansat valla bollen mot valfri glasvägg på din sida av planen innan den dimper ned på motståndarens sida.

Mer än så här behöver man inte veta för att börja spela padel.

Är padel en dyr sport?

Padel är i dagsläget en sport vars kostnader kan liknas med både fotboll och tennis. Den utrustning som behövs för att spela padel är ett par ändamålsriktiga padelskor, padelbollar och padelracket.

Padelskor håller minst en säsong om man spelar en gång i veckan med sommaruppehåll, och ett padelracket kan hålla i ett par år beroende på hur väl man tar hand om det.

Padelrackets (dekorativ bild)

Bild: Pixabay

Padelracket – Det dyraste inköpet du behöver göra för att spela padel är själva padelracketen. Som det nämnts tidigare är det förmodligen det billigaste inköpet över tid i och med att det den delen av utrustningen som håller längst. Om man tar hand om den.

Att välja padelracket som nybörjare kan vara bland det svåraste som finns. Det finns en rad olika variabler och parametrar som gör racketarna helt olika från varandra och det är inte något man ska ignorera. Padelrackets balanspunkt, vikt och form är viktiga variabler att ta med i beslutandet om ett nytt racket.

Det finns många olika rackettillverkare på marknaden idag. Vissa är kända varumärken från andra racketsporter såsom Wilson, Babolat, Head och Adidas, medan andra är mer specifikt inriktade på padel såsom Nox, Bullpadel och Just Ten. Priserna och kvalitéerna skiftar kraftigt oavsett märke och vill man vara säker på att man får ett stadigt racket med lång livslängd får man räkna med att det kommer kosta mellan 1000 – 3000 kr.

Köp smart

För nybörjare och framförallt barnfamiljer kan 2000 kronors-racketar vara lite av en no-go-zon som i sin tur kan leda till att man börjar snegla på de stora sportbutikernas budgetmärken. Det kan man för all del göra, men då ska man vara beredd på att de kan gå sönder ganska snabbt.
Det finns dock några knep som man kan ta till för att få tag i högkvalitativa padelrackets utan att behöva lägga ut en förmögenhet:

  1. Hyr padelracket i padelhallen – Det här är ett bra alternativ när man är i färd med att upptäcka sporten. Detta blir dock väldigt dyrt i längden, spelar ni en gång i veckan kommer ni ha “köpt” flertalet racketar vid årets slut.
  2. Fynda på realisationer – Det kommer nya versioner av nästan alla racketmodeller inför varje säsong och då ska den gamla versionen fasas ut. Det här är ett ypperligt tillfälle att skaffa sig ett högkvalitativt padelracket till ett överkomligt pris. Här kan du hålla utkik efter bra padelracket reor.
  3. Köp på andrahandsmarknaden – Det har redan börjat komma en andrahandsmarknad för begagnade padelrackets på nätet. Har du tur hittar du riktigt högkvalitativa racketar i bra skick till ett riktigt lågt pris.

Padelbollar – Padelbollar är tryckförsedda i innandömet, precis som tennisbollar, som naturligt blir sämre vid spel. Padelbollar kommer du behöva köpa många av, tyvärr.

Padelskor – Priset på padelskor ligger på samma nivå som löparskor, fotbollsskor och tennisskor. Faktum är att man kan spara lite pengar genom att köpa grusskor för tennis. Sulan på dessa skor är precis som sulan på padelskor och blir således lika ändamålsriktiga. Skor är bland det viktigaste i den här sporten. I och med tvära riktningsförändringar och det konstgräsliknande underlaget padel spelas på finns det alltid en överhängande risk för skador. Ta inte en “genväg” genom att köpa billiga skor eller använda gamla löparskor eller liknande. Tänk efter före.

Padel för barn i Uppsala

Padel (dekorativ bild)

Foto: Mariasatrustegui

Som med så mycket annat ligger Uppsala även i framkant när det kommer till padel. Trots att padel egentligen bara funnits i Sverige i ca 5 år har det redan hunnit utvecklas en rad olika padelverksamheter. Både Upsala Tennisklubb, UTK, USIF i Rosendal och Uppsala Padelcenter i Fyrislund och Librobäck erbjuder barn- och ungdomsverksamhet i padel. Kurserna och terminerna varierar, likaså åldersgränserna. Åldersgränserna ligger dock från ca 7 år och uppåt.

Det brukar också anordnas regelbundna turneringar, läger och intensivkurser under terminerna och sommarläger och liknande under sommarlovet.

Föräldrar som också vill spela padel

Blir man drabbad av padelfeber som vuxen finns goda möjligheter att spela padel i högintensiva och roliga korpenserier i olika nivåer, ta intensivkurser och åka på padelweekends till Europas padelcentrum nummer ett, det vill säga Spanien.

Sugen på att prova?

Nedan finner du en karta med padelbanor som idag finns att spela på. Klicka på markeringen för att se kontaktinformation till platserna eller använd länkarna nedanför kartan för att komma till deras hemsidor. (Externa länkar öppnas i ett nytt fönster/flik.)


Uppsala Padelcenter | Upsala Tennisklubb | USIF | Enköpings Tennisklubb | Enköping Padel Arena | Långtora Padel & Tennis | Knivsta Padel & Fys | Grisslehamns Tennisklubb & Padel | Norrtälje padelcenter | Roslagens GK | Öregrunds GK 

Kartan är senast uppdaterad 2019-07-17

Artikel – Halloween

Illustrerad Halloween bild (dekorativ)

Bild: Vilja Taxén©

Halloween

Halloween är nästan här – högtiden där barn går runt i läskiga utklädnader och frågar om “bus eller godis” och då det dekoreras med urkarvade pumpor, dödskallar, spindlar och annat skrämmande. Men vart kommer högtiden ifrån och när firas den egentligen?

Halloween som festlighet har Sverige anammat från USA. Trots sin popularitet där har Halloween inte sina rötter i USA, utan i den keltiska högtiden Samhain.

Samhain är, och var, en skördefest där man firade sommarens slut. Högtiden ses ofta som det keltiska nyåret. De keltiska och gäliska folket firade denna högtid den 31 oktober vid solens nedgång till dess nedgång nästkommande dag, den 1 november, då dagarna började just vid solnedgången. Förutom att fira skörden med stora brasor och urkarvade rovor – inte pumpor – så tror man även att gränsen mellan vår värld och “the Otherworld” under Samhain är som tunnast, så att själar av de “som gått vidare” kan besöka vår värld.

Att gå från dörr till dörr utklädd eller med folkspel hör även det till Samhain och ofta har det historiskt byts vers mot något att äta.

Högtiden firas fortfarande på flera platser där dessa kulturer finns, men även världen över då många hedningar uppmärksammar dagen. Samhain är till exempel den viktigaste wiccanska högtiden och är tillägnad de dödas själar. Denna högtid är den första av de åtta i det wiccanska året.

Halloween kommer från Sverige?

Om man bara backar bandet tillbaka en viss bit kan frågan “kommer Halloween från Sverige?” uppstå. Halloween anses nämligen av vissa ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna kom till Storbritannien och Irland hade de med sig sina traditioner och sedvänjor så som höstblot. Eftersom vikingarna kom att bli den “härskande klassen” i vissa områden av de brittiska öarna är det högst troligt att vikingarnas kultur påverkade kelterna till den grad att de anammade delar av denna. Den keltiska högtiden Samhain har nämligen flera likheter med vikingarnas höstblot. Det finns dock inga vedertagna historiska belagda fakta att backa upp denna teori. Det bör även nämnas att Samhain finns dokumenterat i historien redan långt före vikingarnas resor och att liknande högtider och behovet av att dela in året i bitar har funnits än längre än så.

Halloween i USA

När högtiden kom till USA med de irländska invandrarna – som allmänt hade låg social status – under 1800-talet betraktades högtiden som vidskepelse. Dessutom förknippades symbolspråket med Satan själv, vilket väckte – och väcker – anstöt hos många kristna i USA och runtom i världen. Till en början möttes traditionen av illvilja från amerikanerna, men efterhand snappade de upp idén och fenomenet Halloween, som det ser ut idag, utvecklades. Namnet “Halloween” kommer från engelskans “All hallows eve” och infaller dagen före “All Saints Day”, som uppmärksammas den 1 november varje år.

Under Halloween ringer barn på dörren hos sina grannar och i sitt kvarter och frågar “Trick or treat?”, eller “Bus eller godis?” som det frågas i Sverige. Barnen går sällan ensamma utan har en förälder eller äldre ledsagare med sig som ofta även de klär ut sig.

Spökigt bokfika på Björklingebiblioteket (dekorativ bild av halloweenpumpor)

Foto: David Menidrey via Unsplash

Under den amerikanska Halloween-en gröps pumpor ur och ansikten eller andra mönster karvas in eller skärs ut ur deras skal. Med ett ljus eller batteridriven lampa lyses sedan dessa kreationer upp inifrån. Dessa så kallade “Jack o’lanterns” lyser upp höstmörkret, men även för barnens “Bus eller godis” och markerar att man som boende välkomnar påringningar.

Halloween i Sverige

Firandet av Halloween är relativt nytt i Sverige. Så sent som på sent 80-tal/tidigt 90-tal drog festen igång när storstäder såsom Stockholm, Göteborg och Malmö anordnade fester med tema Halloween. Därefter har högtiden sakta spridit sig över landet. Det är främst barn och unga som omfamnar Halloween, medan många äldre förfasar sig över amerikanisering som populärmedia drar med sig.

Det är värt att notera att Svenska Köpmannaförbundet 1997 i styrelsen beslutade att skapa en ny svensk köphelg. Istället för en helt ny helg valde man dock att välkomna Halloween med öppna armar.

Högtiden skapar i Sverige mycket förvirring över vilken dag den ska firas. Den korrekta dagen även i Sverige är den 31 oktober och ska inte blandas ihop med Alla helgons dag.  Alla helgons dag firas den första lördagen i november och därmed infaller den på olika datum varje år. Denna dag minns vi martyrer, helgon och våra närstående som inte längre finns med oss och kyrkogårdar runtom i landet lyser nästan magiskt av tända gravljus i deras minne. Halloween däremot är i grund och botten en fest där barn ska få klä ut sig, tigga godis och göra bus med de vuxna – något som vanligtvis var oacceptabelt i 1800-talets USA, men som inte är lika malplacerat i dagens samhälle.

I dagens Sverige är Halloween ett festligt avbrott för barn och vuxna i det annalkande höst- och vintermörkret och ett tillfälle för extra inkomster för handlarna. Högtiden är i högsta grad kommersiell, men även ett tillfälle för fest där vi genom att uppmärksamma döden firar livet.

 

Av: Amanda Lundqvist och AT 2018-10-30

 


Kommande Halloweenevent 2018

Intervju – Gustav träffar Uppsala Skridskoklubb

Bild av konståkerska i Uppsala Skridskoklubb tagen av Fia Eriksson (dekorativ bild).

Foto: Fia Eriksson

Intervju – Gustav träffar Uppsala Skridskoklubb

En ny dag och ny intervju i antågande. Ett tips kom in till Initcias redaktion om Skridskodisco. Nyfiken tog jag kontakt med Uppsala Skridskoklubb (USK) och bad om att få göra ett reportage/intervju med dem. Svaret kom snabbt – ja, de ville mer än gärna ställa upp på det.

Jag tar buss 3 till Nyby och går därifrån till Gränby Ishallar, Hallentré A, vid lunchtid för att möta de jag ska intervjua. På plats träffar jag Fia Eriksson och Theodor Dahlström. Vi går upp till cafeterian på övervåningen av IFU Arena. Fia bjuder Theo och mig på fika och väl försedda satte vi oss ner för att påbörja intervjun.

“Berätta lite om vad Uppsala Skridskoklubb primärt har för verksamhet och vilka ni är.”

Fia berättar att hon och hennes sambo Theo är ideellt engagerade i klubben sedan fem år tillbaka, då deras 13-åriga dotter Ida är aktiv i klubben.

Klubben bedriver skridskoåkning, paråkning, synkro (synkroniserad konståkning i grupp bestående av 12-16 personer) och har även en tonårsgrupp. Tonårsgruppen är en träningsgrupp som gärna vill åka och hålla igång och som har tävlat förut, men som inte vill tävla i nuläget. Gruppen är främst för de som har tränat konståkning och slutat en gång i tiden, men som gärna vill komma igång igen.

Vissa åkare i klubben väljer att endast delta på träningar och i föreställningar, men inte tävla för klubben. Med andra ord finns det möjligheter för åkare att välja det som hen vill delta i.

Klubben bedriver även Skridskoskola på både höst- och vårterminen, som riktar sig till nybörjare, i form av lektioner i barn-, ungdoms- och vuxengrupper.

Fia och Theo berättar att eftersom det är en ganska stor organisation, så är det viktigt att föräldrarna är engagerade och delaktiga. Exempelvis så hjälper föräldrarna till med klubbens caféverksamhet och liknande.

“Hur många aktiva medlemmar har ni i dagsläget?”

Klubben har runt 80 tävlande. Med Skridskoskolan så har klubben cirka 200 aktiva medlemmar och nivån har legat ganska konstant de senaste åren.

”Alla evenemang som vi driver är viktiga. Vi vill att många barn ska vara med och att de fortsätter efter att de har varit med i Skridskoskolan. Det är tack vare Skridskoskolan som klubben växer.”, berättar Fia. Hon säger även att det är härligt att se deltagare som kommer från Skridskoskolan bli kvar i klubben och att de i sin tur tränar kommande deltagare i Skridskoskolan. Vissa tränare är så unga som 14 år, men har redan år av erfarenhet och kunskaper att dela med sig utav.

“Uppenbarligen fordrar det väldigt mycket kompetens och skicklighet att kunna åka skridskor riktigt bra. Är det så att bara vissa kan behärska det, eller är det en skröna? Kan vem som helst lära sig att åka skridskor?”

”Alla kan åka skridskor! Det är inget som är omöjligt med skridskor!”, konstaterar Fia. ”Klubben har väldigt duktiga skridskotränare och barnen som är 4-5 år gamla brukar kunna åka skridskor efter en termin.”, säger Theo. Han tycker att det är roligt att man kan se utveckling hos barnen på sådan kort tid och att barnen utvecklas snabbt. Nivån ökar successivt och tid krävs, särskilt om man vill ägna sig åt konståkning. Klubben lägger dock vikt vid att det ska vara en schyst och anpassad nivå för alla deltagare.

Barnen tränar mycket mer än vad folk tror. Ida exempelvis tränar cirka 16-18 pass i veckan. De minsta barnen, som är 4-7 år gamla, har ungefär 3-4 pass i veckan. Varje pass är då 45-60 minuter långa.

“Hur brukar Uppsala Skridskoklubbs verksamhetsår se ut?”

Uppsala Skridskoklubbs logo för jubiler

Bild: Uppsala Skridskoklubb

Säsongen börjar i augusti, någon vecka innan skolstart med Uppstartsläger, ett träningsläger, sedan en kick-off helg i september. Där blir det träning och föreläsning om mental träning och dylikt. Sedan kör de igång säsongen. Efter det kommer Halloween Skridskodisco vid månadsskiftet oktober/november. Sen kommer den årliga julshowen, efter det vårshowen, som brukar vara den stora föreställningen. Theo hoppas verkligen att många kommer för att se hur duktiga dessa åkare är och att detta får åskådarna att öppna ögonen och eventuellt får ett intresse för sporten.

Utöver det så hålls tävlingssäsongen mellan oktober-mars. Svenska konståkningsförbundet brukar utlysa till klubbar om tävlingar som hålls under säsongen. I de högre klasserna blir åkarna tilldelade tävlingar och i det lägre får man anmäla sig till de man vill delta i.

Inom konståkning finns det C-klass, B-klass, A-klass och en Elitklass, som Theos och Fias dotter nyligen har börjat tävla i. Theo berättar om att de alldeles nyligen har varit i Enköping för en tävling och att Fia och Ida inom de närmaste dagarna kommer åka ner till Ulricehamn för tävling. Sist men inte minst finns också Stjärnklass, som är för nybörjare av alla åldrar.

Både Fia och Theo säger att fler kan komma och svänga förbi och titta på tävlingarna då det är gratis för besökare.

“USK har i flera år arrangerat Rimbolägret strax utanför Rimbo. Kan ni berätta lite om lägret?”

Rimbolägret är ett årligt läger som USK arrangerar veckan innan och veckan efter midsommar. Det är ett läger som har ägt rum 15 år i rad! Dit kommer åkare från hela Sverige, från Kiruna till Ystad, och även åkare från Norge. En dag på lägret kan börja med ett ispass klockan sju på morgonen och det sista passet klockan åtta på kvällen. Totalt är det tre ispass och ett markpass per dag. Ett markpass är ett träningspass av isen som kan bestå av styrka, kondition och liknande. Däremellan kan deltagarna delta i aktiviteter som bad, kubb, spela kort och andra roliga aktiviteter.

Det är då under två veckor som lägret arrangeras, där varje deltagare är med i en vecka. Det är ungefär 85 åkare som brukar delta varje år, i åldrarna sju år och uppåt.

“Uppsala Skridskoklubb framför en omtyckt vårshow varje år. Vad har tidigare år bjudit på?”

USK har framfört föreställningar som ”Disney on Ice”, ”Musik genom tiderna” – då de även hade med liveband – och Peter Pan, som alla var en stor succé och kördes inför fullsatta läktare. USK brukar även framföra skolföreställningar vartannat år.

“Uppsala Skridskoklubb firar 85 år 2018, hur firar ni det?”

85-årsjubileumet inträffar vid jul och det firar klubben lite extra genom att utöver den årliga vårshowen även framföra en Julshow. Det kommer bjudas på ”Nötknäpparen” med klubbens skridskoåkare i rollerna. Julshowen kommer framföras lördagen den 15 december 2018.

“Slutligen, det som ligger närmast i tiden. USK arrangerar årligen ett Halloween Skridskodisco. Hur ser ett skridskodisco ut?”

HALLOWEEN skridskodisco med Uppsala Skridskoklubb (dekorativ bild)

Bild: från arrangör

Theo berättar att det är fjärde året för Halloweendisco. Så många som 250 personer brukar komma och de flesta kommer utklädda, barn såväl som föräldrar och studenter. Fia flikar in att detta är hennes favvoevenemang.

Halloweendiscot brukar ha en återkommande DJ duo vid namn DJ Pumpa, så även i år. ”DJ Pumpa kommer till Halloweendiscot och pumpar på”, berättar Theo.

Theo och Fia avslutar med att berätta att Skridskodiscot i år hålls fredagen den 2 november klockan 18:00-21:00 och att alla är välkomna, oavsett ålder!

 

Kuriosa: Intervjun tog lite drygt 20 minuter, mötet ca 40 minuter, från hej till hejdå.

Av Gustav Ljung 2018-10-25
Foto: Fia Eriksson

 


USK | Halloween Skridskodisco | Kommande Halloweenevent 2018

Ingmar Bergman 100 år och Bergmanåret i Uppsala

Byst av Ingmar Bergman från Celebrity Alley i Kielce, Poland. (Dekorativ)

Ingmar Bergman 100 år

Bild av Ingmar Bergman tagen 1944 (dekorativ)

Foto: Lindberg Foto, 6 September 1944 (CC0)

Födelse och uppväxt

Ingmar Bergman föddes på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 14 juli 1918. Vid tiden för Ingmar Bergmans födelse bodde familjen tillfälligt hos Ingmars morföräldrar på Trädgårdsgatan 12 i Uppsala. Till denna plats skulle Ingmar Bergman återkomma flera gånger.

Fadern var präst och tillträdde strax efter Ingmars födelse en tjänst i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, där han så småningom blev kyrkoherde. Ingmar Bergman hade en äldre bror och en yngre syster. Framför allt faderns stränga och konfliktfyllda religiositet skulle sätta starka spår i Bergmans produktion.

Bergman i Uppsala

Under sin uppväxt vistades Ingmar Bergman i flera perioder hos sin mormor i Uppsala. Mormodern var änka och bodde tillsammans med sin hushållerska i en något överdimensionerad våning på Trädgårdsgatan. Mormodern uppskattade att gå på bio och tog med barnet Ingmar till Slottsbiografen på Nedre Slottsgatan. Förutom de rörliga bilderna fick han också se projektorena och rullarna i maskinistens rum. Enligt Bergman själv väckte visningarna på Slottsbiografen en stor fascination inför filmen, det som kom att bli hans viktigaste konstnärliga uttrycksmedel. Till detta återkom han i intervjuer och inte minst i memoarboken Laterna Magica från 1987.

”För mig var den stora (kanske inte så stora) våningen vid den tysta Trädgårdsgatan inbegreppet av trygghet och magi. De många klockorna mätte tiden, solljuset vandrade över mattornas gröna oändlighet. Brasorna i kakelugnarna doftade, det dånade i skorstensröret och luckorna klirrade. Ibland passerade en släde med bjällror nere på gatan. Domkyrkan ringde till gudstjänst eller begravning. Morgon och kväll hördes Gunillaklockan, sprött och avlägset.” [1]

Bergman kom också att åtminstone ett par gånger använda Uppsala som inspelningsort för sina filmer. Mest berömda är Uppsala-scenerna i den Oscarbelönade storfilmen Fanny och Alexander (1982).

Frimärke av Ingmar Bergman, utgivet 2008. (Dekorativt)

Fotograf: Postmuseum / Utgivningsår 2008

Bergmans verk

Bergman började som teaterregissör, något han skulle fortsätta med vid sidan av filmen under resten av sin karriär. Hans första insats på filmens område kom när han skrev manus till Hets (1944), i regi av Alf Sjöberg. Den räknas i dag som en klassiker. Två år senare gjorde han själv debut som filmregissör, till en början med högst blandad framgång. Med filmer som Det sjunde inseglet och Smultronstället (båda från 1957) började Bergman etablera sig som ett världsnamn inom filmkonsten. Jungfrukällan från 1960 blev den första av Bergmans filmer som vann en Oscar. Han verkade huvudsakligen i Sverige, men under några års exil kom han även att göra film i dåvarande Västtyskland.

Ingmar Bergman gjorde sin sista insats som regissör för bioduken med Fanny och Alexander 1982, men kom att fortsätta vara verksam som manusförfattare och regissör av teater och tv-dramatik in på den här sidan millennieskiftet. Ingmar Bergman avled på Fårö 2007, 89 år gammal.

Frimärke av Ingmar Bergman och Maria Stuart i samband med Bergman 100 år. (Dekorativt)

Fotograf: Postmuseum / Utgivningsår 2018

Bergmanåret i Uppsala

Under 2018 uppmärksammas 100-årsminnet av Bergmans födelse med en lång rad evenemang på många platser, inte minst i Uppsala. Bland annat kommer hans arbete vara temat för den sjätte upplagan av ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala 1-18 november, då diverse ljuskonstverk lyser upp i novembermörkret. För fler tips om fler evenemang med Bergman-tema, följ evenemangssidor som denna!

 

Av: Tobias L. 2018-09-10

 

  1. – Laterna Magica s. 25-26 av Ingmar Bergman (1987)
  2. – Bild (byst): Staszek Szybki Jest (CC-BY-SA)
  3. – Logo: ingmarbergman.se

 


Läs mer om Ingmar Bergman och Bergmanåret

Bergmanåret i Uppsala | Ingmar Bergman

KulturNatten i Uppsala 30 år 2018

Kulturnatten i Uppsala 30år

KulturNatten i Uppsala 30 år

#KULTURNATTENUPPSALA

Ett färgsprakande hav av smaker, upplevelser, intryck och så mycket mera är vad som gör Uppsalas KulturNatt till ett måste som alla kan njuta av. Under 24 timmar hyllas kultur av alla dess slag på många platser runt om i Uppsala. För varje år som KulturNatten anordnas så blir den bara större och större. Hundratusentals besökare flockas till staden varje år för att ta del av vad natten har att erbjuda!

För 30 år sedan; 1989, hade Uppsalas kulturliv fått nog av att det inte fanns tillräckligt med lokaler där kulturella evenemang kunde hållas. I protest startades Kulturnatten av bl.a. dåvarande kulturchefen i Uppsala kommun och Teater chefen på Uppsala stadsteater. Tillsammans med eldsjälar tog de en ide inspirerad från Lund och gjorde det till något fantastiskt.

På 30 år har evenemanget gått ifrån en ljudlig protest till ett gigantiskt firande av kulturliv av alla dess slag! Idag är evenemanget en stort uppskattad händelse för många runt om i området och även för många som kommer långväga för att delta. Alla som deltar gör sitt bästa för att göra Kulturnatten så fantastisk som möjligt så att den kan fortsätta att återkomma år efter år.

KulturNatten och valår

KulturNatten i Uppsala 30 år

Bild: Wikipedia

Det är intressant att notera att trots att dagens syn på kulturnatten generellt inte har någonting med dagens politik att göra så har årets sammanträffande med riksdagsvalet inte varit den första gången (efter att kulturnatten först realiserades) denna ‘natt’ har sett politisk problematik.

1993’s upplaga såg många bråk med ungdomsgäng som slogs med varandra.

1998 blev Domkyrkan bombhotad då Svenska Kyrkan hade sina egna problem med splittring under denna tid. Att den omdebatterade fotoutställningen Ecce homo hade sin första visning av tre just på KulturNatten blev för mycket för någon, som bombhotade kyrkan för att stoppa denna. Med stort polisskydd tog utställningen plats trots allt. 

2015 var natten präglad med tyngden, sorgen och orättvisan som belystes när otaliga människor blev flyktingar ifrån sina hem och tvingas försöka ta sig till säkerhet i Europa.

Men oavsett vad som hänt verkar det inte ha stoppat folks törst efter kultur och längtan efter att dela med sig av den.

Ifrån 37 arrangörer år 1989 till över 200 arrangörer år 2017; ingen kan säga att Uppsalas Kulturnatt inte satt sina spår genom åren.

Eldshower, riddarspels uppvisningar, graffiti konst, film visningar, musik, mat, sagor, historia m.m. Gammal, ung, barn familj eller student; Det finns så mycket att se på 24 timmar att man nästan blir yr. Konsensus verkar ändå vara att det är näst intill omöjligt att inte njuta av ett så stort evenemang.

Det finns alltid någonting för varje smak, oavsett vad man har för intressen.

 

Av: Michelle Brandel 2018-09-06


Upplev KulturNatten du med
KulturNatten på Gratis Uppsala | Kulturnatten

Intervju – Gustav träffar Gåspennan

Gåspennan

Gustav träffar Gåspennan

Intervju med Gåspennan inför deras framträdande på Kulturnatten 30 år den 8 september

Jag kontaktade Gåspennan om möjlighet att få göra en intervju med dem, som de accepterade. Det fick bli via telefon, då jag började känna mig en smula krasslig och skulle känna mig dum om jag smittade ner dem så att de inte kunde uppträda på Kulturnatten nu på lördag. Ganska spänd och nervös ringer jag upp dem, med tanke på att detta är den allra första intervjun jag någonsin gör, och Johannes svarar i telefonen. Han låter glad och munter och vill gärna sätta igång. Peter hälsar också, som sitter bredvid i bilen. De hade precis avslutat en spelning i Täby och var på väg hem och behövde piggna på sig med kaffe. Stämningen känns förväntansfull från alla håll innan vi sätter igång.

“Hej! Berätta gärna lite kort om vilka ni är och vad ni gör.”

Gåspennan består av två personer, Holger och Fixx, som i verkligheten heter Johannes och Peter. De gör lärorik musik som är anpassat till förskola och skola i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. De gör även animerade musikvideos till sina låtar, där karaktärerna Holger och Fixx finns med i videorna.

Låtarna som Gåspennan gör handlar om alltifrån veckodagar, multiplikationstabellen till samhällskunskap, dvs. allting som rör skolämnen. Vi gör även sommarlåtar och jullåtar. Allting anpassat för barn i den åldern.

“Hur träffades ni?”

Peter och Johannes träffades år 2011 då de båda var lärare i Bålsta.

Det visades sig snart att de båda hade stort musikaliskt intresse och de valde att göra ett projekt tillsammans.

Till en början gjorde de “vanlig” elektronisk-, dance- och housemusik anpassat för en vuxen publik och hade under ett tag kontakt med ett holländskt musikbolag. Gåspennan insåg att det trots allt fanns ett behov av musik anpassat för barn och kom på idén med att kombinera techno och undervisning.

Årsskiftet 2015/16 föddes på så vis Gåspennan. De har sin bas i Knivsta, men åker runt hela Sverige och uppträder.

“Vad var det som gjorde att ni fick idén med att kombinera techno och undervisning?”

Första tanken är att musiken används som undervisningssyfte. Med musikvideos så förstärks inlärningen genom det visuella och inte bara genom det auditiva. Fixx säger att “det skulle vara roligare för barnen om det var karaktärer som barnen såg, istället två ‘vanliga gubbar’ som syntes”.

Musiken ska gärna gå hand i hand med den mainstream-musik som råder idag. Holger säger då att “musiken behöver inte enbart användas i undervisningssyfte, utan man kan gärna slå på deras musik och lyssna som låtar.” Han säger även att “låtarna ska verka lite som en parallell mot mainstream-låtarna i och med barntemat, men att de ändå ska kunna slå sig in i topplistorna.”

Man kan ta till sig kunskap på många olika sätt och Gåspennan har i åtanke att försöka lära barnen saker på så många olika sätt det går. Det finns även en tanke att låtarna ska ha lite humor, så att även vuxna kan lyssna på deras musik. De tänker främst på att låtarna ska vara roliga, catchy, budskapet lättillgängligt och ska sitta. Låtarna ska gärna vara anpassade så att det ska gå att kunna sjunga med och dansa till dem.

Gåspennan anpassar även låtarna till sig själva och sätter sig in i perspektivet huruvida detta skulle kunna vara något som de själva skulle lyssna på, både utifrån deras barnperspektiv och  vuxenperspektiv. Så med andra ord, det är väldigt många saker de har i åtanke när de gör låtarna.

“Vilka är era influenser? Vad är eran musikaliska bakgrund?”

De främsta influenserna är från modern pop, främst i elektronisk tappning. Fixx har bakgrund som rock/metalkille, Holgers musik är präglat av disco- och dancemusik. I yngre dagar lyssnade Holger på bland annat E-Type och Basshunter. I deras musik så hämtas inspiration från ganska många olika genres, främst inom den musik som Holger & Fixx är präglade utav, så i vissa låtar är det technolåtar, medans i andra låtar är det rock/metallåtar.

“År 2017 blev ni nominerade till en grammis för årets barnalbum. Vad var eran reaktion när ni fick höra detta?”

Holger säger att det var Fixx som fick reda på det först. De visste redan att hade rätt många lyssningar på bland annat Youtube, men att de fick reda på att de hade blivit nominerade kunde de inte först riktigt ta till sig det. Första reaktionen var att de blev avvaktande och tänkte om detta verkligen kunde stämma. Sen så blev de högst förvånade och kände sig väldigt överraskade. Till slut kändes det hela overkligt från deras sida, främst att de plötsligt konkurrerade med Sveriges elit inom genren, som de hade rätt bra koll på sedan innan. (Bland annat var Jojje Wadenius, aka hitmaker av Kalles Klätterträd och Mitt lilla barn, nominerad inom samma kategori)

Fixx flikar sedan in att man från början satte i sin lägenhet och byggde upp detta från grunden, till att sedan bli nominerad till en grammis och få förfrågningar om att spela på festivaler. ”Det känns ärofyllt”, säger Fixx stolt.

“Ni har haft flera så kallat Skapande Skola-projekt i ryggen. Kan ni berätta vad Skapande Skola är för någonting och vad syftet med det är?”

Skapande Skola är ett statsbidrag som ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Skolbarn tar under skoltid del av olika sorters kultur som musik i detta fall.

Innehållet kan se ganska varierat ut. Ibland syr Gåspennan ihop en föreställning tillsammans med en klass, som klassen sedan uppträder inför andra klasser. Ibland får eleverna dansa och sjunga med i det egna klassrummet och ibland lär Gåspennan ut om till exempel scenvana. Allting tar hänsyn till kunskapskraven i skolan. För lite äldre elever, säg åk 4-6, så får eleverna arbeta lite mera med texter och dylikt. För vissa skolor så får de i uppdrag att göra workshops med anspelning på ett specifikt tema. I andra skolor får de göra rena föreställningar/uppträdanden.

Gåspennan åker runt till skolor i hela Sverige.

“Hur mycket tar Gåspennan upp av eran tid och hur många gig brukar ni få?”

Gåspennan är fullbokade hela året. Däremot har de utrymme för tid, så de är öppna för eventuella projekt. De vill bredda konceptet med deras verksamhet och knyter gärna nya kontakter. De har spelningar 2-3 gånger i veckan, året runt, och uppträder ibland på festivaler.

Holger & Fixx jobbade tidigare som lärare, men inte längre då Gåspennan har växt till heltidsjobb. Deras jobb är omväxlande i form av gig och med Skapande Skola-verksamhet. De tycker att det är underbart att få jobba med Gåspennan och att det är roligt att ha möjligheten till att ge så mycket till barn.

“Vill ni berätta om något speciellt minne från ett gig eller liknande?”

Gåspennan säger att de har väldigt många härliga minnen under den tid de har varit aktiva. Holger säger att det “alltid är speciellt att få komma till Uppsala, främst då de har spelning på någon skola, och de kör Alfabetslåten och verkligen ALLA barn sjunger med och blåser av taket”.

Ett speciellt minne som Fixx har var då när Gåspennan uppträdde på Gasklockorna i Gävle och “det var en sån fin lokal med ljud- och filmanläggning, och det var en sån härlig delaktighet hos folket där och en sån enormt peppande publik”.

Holger & Fixx säger att målsättningen inte är att det prompt måste vara så många människor som möjligt som dyker upp deras spelningar, utan att det hellre ska vara en sån aktiv publik som möjligt.

“Till sist, hur känner ni över att uppträda på 30-årsjubileumet av Kulturnatten?”

“Det ska bli jätteroligt. Hoppas det kommer danssugna barn såväl som föräldrar”, säger Holger. De säger att det största minnet ska skapas på Kulturnatten och att det kommer vara mycket rörelse, mycket interagerande med publiken och full fart. De avslöjar även att de ska framföra en helt ny låt.

 

Kuriosa: Hela intervjun tog ganska precis 30 minuter, hela samtalet 32 minuter.

Av Gustav Ljung 2018-09-04

Bild: Gåspennan (med tillstånd)


Gåspennan på Kulturnatten | Gåspennans hemsida
Gåspennan på Sociala Media: Youtube | Facebook | Instagram