Allhelgonahelgen
Allhelgonahelgen består av de två kyrkliga dagarna Alla helgons dag och Alla själars dag. Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31a oktober och 6e november. Alla själars dag kommer på söndagen direkt efter alla helgons dag.
Historiskt minns man helgonens liv på alla helgons dag och de närståendes liv på alla själars dag. Man tänder ljus på kyrkogårdarna. Ljusen har en religiös koppling till Guds ljus.
Man började tidigt i den kristna kyrkan att fira helgon och martyrer. Helgon är människor som man anser vara speciella och heliga medan martyrer är människor som dött för sin tro. Eftersom det fanns många helgon och martyrer och alla inte kunde få en egen dag i almanackan så samlade man dem på en dag. Den dagen infördes för ca tusen år sedan.
Alla helgons dag är en dag för att uppmärksamma alla helgon, kända som okända. Några exempel på kända helgon är Lucia, den Heliga Birgitta och Franciskus. Helgonens berättelser kan få en att reflektera kring vad man själv är beredd att offra för sin tro.
Alla själars dag infaller söndagen efter alla helgons dag. Det är den dag då man minns, sörjer och hedrar ens döda närstående genom att bära ljus till deras gravar. Man samlas även och tröstar varandra. Många församlingar har ljuständningsgudstjänst där de bjuder in anhöriga till de som dött under året. Man minns då de döda. Kopplat till sorgen denna dag finns en mer positiv aspekt som är hoppet om det eviga livet hos Gud.
Halloween-firandet – ursprung och uttryck i dagens Sverige
Idag finns två firanden i Sverige. Vid sidan av allhelgona firas Halloween. Halloween firas alltid den 31e oktober. Högtiden har sitt ursprung i USA men kom dit med irländska invandrare. De irländska invandrarna hade låg status i samhället och högtiden betraktades därför som vidskepelse. Dessutom förknippades sederna med Satan och väckte – och väcker – anstöt hos många kristna i USA. Halloween handlar mycket om att förkroppsliga skräck och död. Man använder sig av dödskallar, fejkblod, läskiga låtsasinsekter i mat och bakverk. Irländarna föregicks av kelterna och de uppmärksammade i förkristen tid de döda delvis genom att tända eldar och klä ut sig för att skrämma onda andar.
Allhelgonahelgen skiljer sig väldigt mycket från Halloween. Det är en religiös kristen högtid där man kontemplerar över döden, helgonen och sina döda anhöriga. En tradition att besöka gravar och tända ljus har vuxit fram. Halloween är mer som en slags fest med utklädnad och skräck.
Halloween tog sin början i Sverige i universitetssammanhang i början på 1950-talet genom att amerikanska gäststudenter organiserade Halloween-fester. Högtiden når de stora massorna först under sent 1980-tal då krogar i storstäderna började anordna särskilda Halloween-aftnar. Halloween har växt sedan 1990-talet och det är främst barn och ungdomar som står för firandet. Man klär ut sig i olika skräckteman och gör olika bus. Ofta är dessa bus på ett lekfullt sätt riktade mot vuxna.
Källor: www.svenskakyrkan.se och www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/halloween
