Varför har vi egentligen höstlov? Man skulle kunna tro att det är för att både lärare och elever har tröttnat på skolan och inte orkar vänta till julledigheten. Men så är inte riktigt fallet utan höstlovet var inte ens ett lov utan barnen fick ledigt från skolan för att alla i hushållet behövdes för att ta upp potatis eller rovor.
År 1959 togs det nationella potatislovet bort. Och under flera år hade man ingen ledighet alls mellan sommarlovet och jullovet. Sedan bestämde sig många kommuner för att lägga till en eller två studiedagar kring allhelgonahelgen.
På 1980-talet blev lovet längre och längre tills det till slut blev så långt som det är idag, alltså fem dagar.
Men det var förstås inte bara här i Sverige som diverse knölar behövdes tas upp ur jorden på hösten utan även i andra delar av Europa och i Nordamerika. I Danmark till exempel infördes 1899 ett nationellt potatislov i slutet av oktober för att få så stora potatisar som möjligt. Och i Norge bestämdes det om en veckas lov åren efter andra världskriget som var någon gång mellan vecka 40-42 beroende på var i landet man bodde.
Som skrevs tidigare var inte den här höstpausen i undervisningen något unikt för Norden eller Europa utan även i den kanadensiska provinsen New Brunswick hade man potatisskördarlov. Men här såg lovet lite annorlunda ut eftersom skolan började tidigt i augusti och sen i slutet av september hade man lov i hela två veckor för att kunna hjälpa till med skörden.
Idag så är det meningen att jordbruksarbete ska ha bytts ut mot läsning här i Sverige då vårt potatislov bytte namn till Läslov år 2016. Och till skillnad från Sportlovet som man har spridit ut i över tre olika veckor, för att olika skidanläggningar inte ska bli mer överfulla än de redan är, så infaller Höstlovet veckan före allhelgonahelgen.
Matilda Forsén
