Gamla böcker
Som samlare av gamla böcker har jag många gånger hittat små hälsningar på förstasidan i böcker, oftast en födelsedagshälsning till ett barn från en mor- eller farförälder, samt året boken gavs i present. Ett tag störde det mig att någon kladdat i boken jag precis införskaffat, men med tiden insåg jag att, precis som med allt man hittar på second hand, så har boken ägts av någon annan innan den hamnade i mina händer. Inför den här artikeln har jag läst Bo Erikssons studie ”Talande böcker” och fascinerats av hur viktigt bevarandet av böcker är, samt det värde som bibliotek har idag.
Bo Erikssons studie ”Talande böcker”
På Skokloster slott finns en stor samling böcker bevarade och historikern Bo Eriksson har genomfört en studie där han tittat på de tillägg och anteckningar som handskrivits i marginalerna. Att hitta en hälsning i en äldre bok är alltså ingenting nytt för 1900 eller 2000-talet. Det som är intressant med böckerna är att de anteckningar som gjorts tyder på att böckerna använts flitigt och har haft en stor
betydelse för innehavaren.
I studieböcker kan man se att personer har testat teorier, kommit med tillägg och kompletterat boken
med egna erfarenheter. Läroböcker följde med ägaren genom livet och i takt med att vetenskapen förändrades uppdaterades läroboken med handskrivna notiser eller överstrykningar. En annan intressant sak är att man kunnat hitta många anteckningar gjorda av kvinnor, vilkas röster ofta gått ohörda genom historien.
Man kan även se hur religiösa böcker har haft ett stort värde och att man strukit under texter som troligtvis varit extra betydelsefulla för individen samt kompletterat med egna tankar. Vissa böcker har levt med familjer i generationer och utan de anteckningar som gjorts hade det varit omöjligt att veta vem som har ägt den och när.
En bok som gått i arv
Ett exempel är den bok som Gustav Baner lämnade efter sig i arv till sin dotter Margareta år 1600, då han dömt till döden efter en statskupp. Boken fanns med honom under fängelsetiden och under sin sista kväll i livet har han antecknat ned ”Gustav Baner den 20 martij. En klaglig dagh”. Att hans bok finns bevarad gör att vi inte behöver en andrahandskälla över vad Gustav kände den 20 Maj år 1600,vi har hans egna ord framför oss.
Hur hamnade Baners bok på Skokloster slott? Dottern Margareta ärvde boken år 1600 och år 1618, ärvdes den av hennes syster Anna. 1637 ärver Annas dotter Sigrid Oxenstierna boken. En magister Gumer ger år 1744 boken till boksamlaren Karl Gustav Bielke. År 1755 ärvde Erik Brahe Bielkes boksamling och förde in den i sin samling på skokloster slott.
Boken har alltså gått att följa från slutet av 1500-talet fram till idag på grund av just de anteckningarna som har gjorts av de olika ägarna av boken. Att den boken, bland många andra, finns kvar idag har vi biblioteket i Skokloster slott att tacka för.
Bibliotekens värde idag
Vi har bibliotek att tacka för bevarandet av många äldre böcker och tidskrifter, ett exempel är Silverbibeln, ett manuskript från 500-talet, som finns bevarad på Carolina Rediviva här i Uppsala och sedan 2011 finns den med på Unescos lista över världsminnen.
Att biblioteken ger oss möjlighet att ta del av deras tjänster kostnadsfritt är fantastiskt. Vi tar nog lite för givet att de finns och glömmer av att bibliotek fortfarande har böcker, information och skrifter som ännu inte digitaliserats och kanske aldrig kommer att bli digitaliserade. Många äldre böcker finns inte heller som ljud- eller E-böcker och kan därför kanske bara hittas på bibliotek idag.
Bibliotek är nu för tiden inte bara en plats för att läsa och låna böcker utan även en samlingsplats, där alla, gammal som ung, kan delta i olika evenemang. Biblioteken i Uppsala har ett brett utbud av olika event under året och mycket är helt gratis att delta i. Utöver bokklubbar, språkträffar och sagostunder på olika språk så finns det även deltagartider för IT-handledning, juridisk rådgivning och samtalsgrupper. Att delta i något av bibliotekens evenemang ger möjligheten att utvecklas, skaffa nya erfarenheter och knyta nya vänskapsband.
En tankeställare
Det är lätt att glömma bort värdet av någonting som idag känns som en självklar del av samhället och ibland är det svårt att uppskatta det som alltid funnits där. Att läsa ”Talande böcker” av Bo Eriksson gav mig en tankeställare, det blev så tydligt för mig hur mycket kunskap som gått förlorad om vi inte hade haft några bibliotek och hur varje gång en bok lånas, blir den en liten del av någons liv för att
senare lånas igen av någon annan. Varje gång en bok blir läst så bidrar den till nya tankar, ny kunskap och kan påverka delar av beslut läsaren kommer att ta i framtiden.
Att det är någon som ”kladdat” i böckerna jag införskaffar på second hand skapar inte längre irritation
och med ny blick ser jag från och med nu ”kladdet” i böckerna som en del av bokens historia.
Skribent: Julia
13-05-2026
