Vetenskapsfestivalen SciFest vid Fyrishov, 2017

I lördags, den 11:e mars, var det dags igen för den sjätte upplagan av SciFest sedan 2012 som ägde rum i de moderna och energismarta multihallarna på Fyrishov.

För mig var det allra första gången som jag deltog, så jag såg fram emot det .

SciFest är en vetenskapsfestival, anordnad av Uppsala Universitet och finansierad av Uppsala Kommun samt flera företag i näringslivet, där man försöker att intressera ungdomar för olika grenar inom vetenskap genom experimentering och tillämpningar . Detta görs med hjälp av utställningar, studiegrupper, föreställningar, tävlingar, forskarträffar och föredrag.

Många medverkande i programmet är själva studenter, unga forskare eller innovatörer.

Det fanns också några högteknologiska företag på utställningen.

Dessa aktiviteter är öppna för skolor och gymnasieklasser under torsdagen och fredagen, men öppet för allmänheten på lördagen.

Temat för i år var (R)evolution.

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

Vid utställningssalarna på entréplan och nedre planen, fanns det utställare från diverse grenar, alltifrån arkeologi, geovetenskap, robottillverkning, biologi, kemi, matematik, fysik till Quadrcopterflygning och många många fler.

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

En rolig grej var det att göra ett batteri med hjälp av en banan! Självklart var jag tvungen att prova på. Och det fungerade faktiskt. Mitt bananbatteri kunde driva en miniräknare.

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

Duktiga batteriforskare från Ångströmslabbet (Uppsala Universitet) som hjälpte mig

©https://gratisuppsala.se

Rubiks kuber från Mensa

©https://gratisuppsala.se

Arktisk forskning

©https://gratisuppsala.se

Farmakologiska Institutionen (Uppsala Universitet)

Företaget Thermo Fisher Scientific var ett av företagen med bås. Företaget forskar om allergi och immunförsvaret och försöker hitta botemedel mot sjukdomen.

Jag har alltid varit lite skeptisk mot alla sorters allergi som alla påstår sig att ha, nuförtiden. Men efter ett trevligt samtal med företagets representant, måste jag erkänna att jag har fått lära mig mer om ämnet, och är numera lite mindre skeptisk.

Du kan läsa mer om allergier och företagets arbete på http://thermoscientific.com/phadia

 

Scenprogram:

På scenen i B-hallen hade man följande program:

  • Fysik- och lasershow

Från Lunds Universitet kom det en gäng unga studenter som tillsammans med sin lärare reste runt i Sverige och i världen, bl. Shanghai, Belgrad, Oslo, Melbourne (Australien), Köpenhamn, Lund och Göteborg.

Syftet är att visa hur kul och magisk fysik är. Det hela avslutades med en häftig och spektakulär föreställning.

För mer information, besök gärna :

http://edu.physics.lu.se

www.facebook.com/physicandlasershow

http://fysikochlasershow.blogspot.se/

 

  • Föreläsning om digital arkeologi & Augmented History med arkeologen Dr. Daniel Löwenborg

Arkeologen Dr. Löwenborg vid Uppsala Universitet har tillsammans med andra forskare, flugit över med flygplan eller drönare och läst in gamla Uppsala med hjälp av laser (Stereofotogrammetri). Man har kunnat visa gravar, bosättningar et.c. med hjälp av jämförelse mellan gamla arkivkartor och de moderna flygbilderna.

Man skapar 3-D modeller med hjälp av speciella datorprogram, vilka visar små detaljer som inte kunde ses tidigare.

Nya föremål kan således upptäckas utan att man behöver gräva i marken. En kombination av detaljstudie och faktisk uppgrävning ger dock bästa resultatet.

Riksantikvarieämbetets hemsida, går det att söka efter Gamla Uppsalas fornminne (Fornsök) (http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/) och även efter andra fornminnen runt om i Sverige.

Ambitionen är att skapa en 3-D modell i dator, där besökaren kan vandra i Uppsalas centrum såsom det såg ut i början av 1500-talet, med hjälp av ”Förstärkt verklighet” (augmented reality, AR). Detta är möjligt i samarbete med programmerare och webbutvecklare.

Syftet är att stärka besöksnäringen i Uppland.

Dr. Löwenborg har även arbetat med fornlämningar i andra länder, bl.a. på staden Labraunda i Turkiet.

FAKTA

Fotogrammetri

Fotogrammetri är ett teknikområde som avser konsten att göra mätningar av tre-dimensionella positioner hos objekt i världen utifrån två eller flera fotografiska eller digitala bilder.

Fotogrammetri används för topografiska kartor, inom arkitektur, inom kriminologi, geologi, deformationsmätningar inom industri och byggande samt inom arkeologi för att snabbt bygga upp kartor över utgrävningsområden. Fotogrammetriska metoder med dess nära relaterade metoder i datorseende används också inom filmproduktion för att sätta samman verkliga bilder med datorgrafik.

Stereofotogrammetri

Den vanligaste fotogrammetriska metoden, stereofotogrammetri, använder sig av stereobilder, så kallade bildpar, som i regel är tagna med minst 60% övertäckning, eller överlappning, och betraktas i stereo. Stereofotogrammetrin brukar indelas i markfotogrammetri med bilder tagna på marken och flygfotogrammetri, eller stereokartering, med bilder tagna från luften. För att kunna göra noggranna mätningar i bilderna krävs att man känner till kamerans egenskaper, passar in bilderna mot varandra och, om man skall kunna koppla ihop mätningarna till ett koordinatsystem, att man mäter in punkter med kända koordinater. De tre stegen kallas inre orientering, relativ orientering och absolut orientering.

Källa : https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotogrammetri

FAKTA

Förstärkt verklighet

Förstärkt verklighet kan användas till att leda individen till en destination genom att det visas pilar på en telefon som personen följer.

Förstärkt verklighet (eller augmented reality, AR) är en live direkt eller indirekt betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Det är relaterat till ett begrepp som kallas mediated reality (medierad verklighet), där en bild av verkligheten ändras (kanske till och med minskar i stället för förstärks) av en dator. Tekniken fungerar genom att öka den nuvarande verklighetsuppfattningen till skillnad från virtuell verklighet som ersätter den verkliga världen med en simulerad. Förstärkt verklighet sker konventionellt i realtid och i semantiska sammanhang med miljöfaktorer, såsom sportresultat på TV under en match. Med hjälp av avancerad AR-teknik (t.ex. genom att tillsätta datorseende och objektigenkänning) blir informationen om den omgivande verkligheten för användaren både interaktiv och digitalt manipulerbar. Information om miljön och dess objekt överläggs på den verkliga världen. Denna information kan vara virtuell eller verklig, t.ex. genom att se annan verklig känd eller uppmätt information såsom elektromagnetiska radiovågor som är överlagrade i exakt position med där de faktiskt är i rymden.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/förstäkt_verklighet

Science slam


Science Slam bestod av flera föredrag om följande ämne:

Dan Blanck från Nordamerikanskastudier vid Universitet berättade om hur amerikaniserad svensken är.

Sverige har alltid haft ett speciellt förhållande till USA. Det har gått upp och ned med åren, men vi har faktiskt påverkats stort vad gäller amerikansk kultur, mode, snabbmat et.c.

Universitetslektor Steffi Burchardt vid Institutionen för geovetenskaper, Mineralogi, petrologi och tektonik berättade om sin forskning om magmakammare som ibland bildas vid vulkanutbrott d.v.s. sidovägar bredvid skorstenen på vulkanen där smält magma kommer ut. Vulkanen ser ut som om den har en bulle vid sig. Hon hoppades att man kunde använda kunskapen för att kunna förutse vulkanutbrott i framtiden, och på så sätt hindra mänskliga förluster.

Professor/specialistläkaren Anna Sarkadi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin/CHAP, berättade om sitt pedagogiska arbete med barn från krigsområden och hur man förstärker familjerelationer.

Genusforskaren och deltidsbrandkvinnan Anneli Häyrén hade föredraget om könsbilder och samhällsförväntningar på pojkar och flickor, som formar oss.

Mattias Hallberg är professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap som bedriver biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet. Han berättade om spännande forskning man har gjort för framtagning av minnesförbättrande läkemedel som kan användas mot Alzheimer.

Mitt intryck från SciFest 2017:

Det var verkligen en fantastisk dag för vetenskapsentusiasten inom mig och jag önskar att det fanns flera tillfällen av sådana sammankomster under årets gång.

Mycket lärorikt.

Adam Winblad

2017-03-13

Utställningarna Women, Peacemakers!, #Fördomar 2016 och Från Uppsala till Evigheten med kvinnor

På föreningen Fredens Hus vid Uppsala Slott, ingång A2, äger tre utställningar rum samtidigt.


©https://gratisuppsala.se

Den första utställningen, Women, Peacemakers! handlar om kvinnor som jobbar för att främja fred och lösa konflikter runt om i världen, sett ur ett historiskt perspektiv fram till våra dagar.

Trots att kvinnor har varit aktiva i de informella samtal som äger rum i det respektive krigsdrabbade landet, t.ex. genom demonstrationer, gräsrotsarbete et.c., så har de ändå ignorerats i de officiella samtalen.

Några av dessa förebilder som tas upp i utställningen, är bl.a.:

  • Bertha von Sutter (1843 – 1914), Österrikisk författare och Nobelpristagare (1905)
  • Elin Wägner (1882 – 1949), svensk författare och medlem i Svenska Akademin
  • Alva Myrdal (1902 – 1986), fredsaktivist, Nobels fredspristagare (1982)
  • Malala Yousafzai (f. 1997), kämpe för flickors rätt till utbildning, Nobels fredspristagare (2014)

Här är några milstolpar i svenska kvinnors kamp för fred :

  • 1883, Svenska Freds- och skiljedomsförening bildades av ca 80
    riksdagsmän som ville modernisera försvaret.
  • 1898, Svenska Kvinnliga Fredsförening (SKF) bildades
  • 1915, Kvinnornas internationella kongress i Haag
  • 1919, Sverige införde kvinnlig rösträtt

…….och kampen fortsätter.

För mer information om besökstiderna, se www.fredenshus.se

Den andra utställningen, #Fördomar 2016 vill kasta ljus över några fördomar som vi alla har, medvetet eller omedvetet. Genom att synliggöra dessa, kan vi bättre vara medvetna om dem och bekämpa dem. Ingen tjänar på fördomar, har jag erfarit under mina år.

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

Som individer, som ingår i ett grupp, på ett eller annat sätt, t.ex. arbetsgrupp, etnicitet, nationalitet, religiositet et.c., kategoriserar vi oss inom ett viss grupp, s.k. ”ingrupp”, eller ”oss själva” som det kallas i folkmun. Alla andra hamnar i ”utgrupp”, eller ”de andra”.

Man söker sig till sin ingrupp, medan man föraktar utgruppen. Inom Sociologi kallas detta för ”etnocentrism”.

Under svåra ekonomiska eller andra kriser, förvärras detta.

I utställningen ingår även en test man kan göra för att se om man själv har fördomar.

Jag rekommenderar utställningen till alla intresserade.

Den tredje utställningen, Från Uppsala till Evigheten med kvinnor äger rum i det tredje salen. Då jag kom in i salen, hade nyss ett seminariet för kvinnor avslutats av den Uppsala-baserade ideella organisationen Tjejers Rätt i Samhället (TRIS) (www.tris.se) .

Jag hade ett kort samtal med dess företrädare, Marie Kim Lindström, då hon mycket kort berättade för mig om TRIS.

TRIS som ursprungligen startades av två systrar i Uppsala 2002, arbetar med att förebygga mot s.k. hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor. TRIS ger stöd för unga kvinnor som utsätts för kränkningar. I detta ingår även informativa möten med nyanlända kvinnor med liten kunskap.

Besök gärna deras hemsida (www.tris.se) och läs mer om deras nyttiga arbete i ämnet.

I den tredje utställningen, Från Uppsala till Evigheten med kvinnor, visar Uppsala-baserade fotografen Yasseman Tourang sina bilder om kvinnor från sina resor runt om i världen, bl.a. Sverige (2008 -2016), Armenien (2014), Frankrike (2014), Georgien (2015), Iran (2013-2015), Tadzjikistan (2016), Tjeckien (2015), Uzbekistan (2015- 2016).

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

©https://gratisuppsala.se

Utställningen kommer att pågå t.o.m. 29/4 2017.

Externa länkar:

www.fredenshus.se

www.tris.se

Adam Winblad , 2017-03-16

Martin Luther – Munken som förändrade världen

Den 7:e mars besökte jag en föreläsning om Martin Luther på Katederalkaféet vid Domkyrkan. Det var fri entré, men böcker kunde köpas.

Det var fullsatt sal med blandade publik med varierande intresse för Martin Luther.

Föreläsningen ingår i fortgående programserien “Aktuellt”, anordnad av Svenska Kyrkan. Föreläsningen var på 60 minuter med ca 30 minuter för frågor och svar.

I år är det 500 år sedan (31:e okt. 1517) Luther spikade sin “95 Teser mot avlatens innebörd” på porten till Wittenbergs slottskyrka (Tyskland).

Enligt dokumentärfilmerna jag har sett genom åren, hade Luther, och det Lutheranska synsättet, stor inverkan, inte bara på religion, utan också på politik, ekonomi, samhället, samlevnad, litteratur, vetenskap och även vårt nationella identitet. Dessa reformer syns och påverkar oss än idag. Genom att motsätta sig påven (- protestera, varav ordet “protestantism” kommer ifrån) och kyrkans auktoritära styrning, utlöste han en revolutionär kraft: “Kraften att varje individ har rätt att bestämma sig över sina tankar och sitt öde”, tvärtemot vad den katolska kyrkan hade predikat i 1.500 år. Man kan säga, med all rätt, att protestantismen har skapat vårt moderna värld.

Peter Strömmer var föreläsaren som berättade om Luthers liv. Han har varit präst i Svenska Kyrkan sedan många år tillbaka och han kallar sig “Luther-nörd” p.g.a. sin stora intresse för Martin Luther sedan ungdomen.

 

 

Dock handlade denna föreläsning om Luther ur ett kristet perspektiv. Man måste också komma ihåg att sätta hans idéer i hans tid, tidigt 1500-talet.

Luthers idéer kan väldig förenklat sammanfattas så här:

Han hade invändningar mot en dömande Gud som kyrkan predikade om; en Gud som dömde och straffade människorna. Luther sa att vi är fria inför Gud, men tjänstvilliga mot varandra.

Uttrycket “Lutherska hattricket” betyder att släpper den förflutna och går vidare i livet.

Han hade också invändningar mot “Avlatsbreven” som den katolska kyrkan sålde till sina medlemmar. Avlatsbrev är en sorts “efterskänkt straff” där brevköparen, köper sig fri från sina synder, då denne kommer till skärselden efter döden. Det var då han skrev sin berömda “95 Teser mot avlatens innebörd” som han spikade på porten till Wittenbergs slottskyrka (Tyskland).

© https://sv.wikipedia.org/wiki/
Martin_Luther

Luther fördömdes av påven och förklarades “fredlös”. Det betyder att vem som helst hade rätt att döda honom.

Men Luthers idéer tog fart, då tryckpressens inträde gagnade reformationen, som i sin tur gagnade renässans humanism.

Luther översatte Nya Testamentet från grekiska till tyska 1521. På så sätt, och med hjälp av tryckpressen, blev Bibeln en var mans ägodel och kunde läsas och begrundas av gemene man, istället för prästerskapets monopoltolkningar. Detta påverkade även det tyska språket. Hans översättning, ordnade ihop det tyska språket, för att han trodde på att “språket måste vara folkets språk”. “Sola scriptura” sa han, dvs. “I skriften kommer allt att uppenbara sig” .

Hela Bibeln översatte han på tyska 1534.

Luther trodde på att ingen ska tigga, så han upprättade “fattigkistor” på sin gods, där han betalade prästlöner, tog hand om studenter, fattiga och sjuka.

Luther hade åsikter om judar, islam, kvinnor.

Luther publicerade många böcker och artiklar. Han dog is staden Eisleben, 1546.

Man kan säga att reformationen inte hade politiska motiv, men har haft politiska konsekvenser.

Adam Winblad

Publicerad: 2017-03-08

_____________________________________________________________________________

Externa länkar för den nyfikne :

www.lutherinfo.se

www.luther2017.se

https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther

Kulturspaning på Fyriskällan 14/3 2017

Denna veckas spaning gjorde jag på Fyriskällan i uppsala. Där hölls en guidad visning av de olika folkrörelsernas arkiv. Då detta var någonting helt nytt för mig och något jag inte hade den blekaste aning om att det ens fanns upplevde jag besöket som intressant och givande. Folkrörelserna som fanns att lösa om var bland andra olika frikyrkorörelsen  och nykteriströrelser. Det fanns en mängd olika fanor som var och en tillhörde någon folkrörelse. I arkiv hade de böcker, tidningar, tidskrifter och småtryck. Det äldsta exemplaret var från 1700-talets början.

Inte de lättaste miljön att vistas i för en synskadad eller rullstolsbunden person att ta sig fram eller vistas i.

Inte  så anpassat i stort, men det finns handikapptoalett.

Lätt att hitta då det ligger precis i anslutning till stadsbiblioteket.

Kulturspanare Björn Bengtsson

Min utflykt till Skoklosters slott i Mälardalen

4:e juli 2016 tog jag världens äldsta fartyg i drift [1], M/S Enköping från Islandsbron i Uppsala till Skokloster slott i Mälardalen.

Det var första gången i mitt liv som jag satte mig i en båt, så jag såg fram emot resan.

Vi ankrade av kl. 11.00 och var framme vid slottet 12.45.

Vädret var molnig, men solen sken då och då.

© INITCIA

© INITCIA.se

 

 

 Skokloster slott

© INITCIA

© INITCIA.se

© SverigesTelevision

© SverigesTelevision

Det numera statligt ägda barockslottet, beläget i Håbo Kommun, byggdes på beställning av Carl Gustaf Wrangel Af Salmis, en svensk greve, militär under 1600-talet, men bygget avstannade vid hans död 1676.

 

Slottet är Sveriges största privatägda slott. Själva egendomen, Sko-halvön, fick Wrangels mor, Margareta Grip, som morgongåva av sin man, Herman Wrangel.

Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne som förvaltas av Statens fastighetsverk. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling – som är en av Europas mest kända – och ett porträttgalleri med 600 verk. [2]

Just nu pågår det en omfattande renoveringar på slottet p.g.a. vad man kan kalla för ett fuskbygge. (- Fuskbygge är inget modernt fenomen!!!) [3] [4] [5]

 

Skokloster kyrka

Skokloster Kyrka är en av de äldsta tegelbyggnaderna i Sverige. Kyrkan byggdes under 1200-talet och är sig fortfarande ganska lik. Initiativet till kyrkobygget kom troligen från kung Knut Holmherson (1229 – 34) och andra stormän som bodde på Sko-halvön.

Kyrkan hörde först till Cisterciensordens kloster (Sko Kloster), men blev senare även församlingskyrka. Klostret byggdes söder om kyrkan.

Klosterverksamheten avvecklades under 1500-talet i samband med reformationen. Kyrkan började förfalla.

Fältmarskalk Herman Wrangel fick stora delar av Skoklosterhalvön 1611 av kungen. Därefter har slottsfamiljerna tagit ett stort ansvar för kyrkan, som även har rätt att utse präst.

Kyrkan tillhör Svenska Kyrkan (Håbo-församlingen).

Källa : Skokloster kyrkan

© INITCIA

© INITCIA.se

© INITCIA

© INITCIA.se

 

Båtutflykten, priser

Resan tar ca 5,5 timmar tur & retur. Det finns två bolag som åker från Uppsala till Skokloster.

Priset varierar mellan 250: och 350:- för vuxna beroende på vilket bolag man väljer. Barn under 5 år åker gratis.

Kolla gärna med bolagen för mer information och aktuella priser:

http://www.stromma.se/stockholm/utflykter/slottsutflykter/skokloster/

www.mskungen.se

 

Slottet har fri entré vid bottenvåningen, men för resten av slottet finns det guidade turer för 60:- för vuxna.

Jag rekommenderar att man ska boka guiden i förväg, något som undertecknad missade!

Mer information om slottet finns på www.skoklostersslott.se

Adam

 

Källor: (senast besökta 2016-07-20)

[1] http://www.stromma.se/stockholm/utflykter/slottsutflykter/skokloster/

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Skoklosters_slott

[3] Skoklosters slott – dåtidens skrytbygge, http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/skoklosters-slott-datidens-skrytbygge

[4] http://www.uppsalatidningen.se/aktuellt/risk-for-svindel-pa-vinden-4245311.aspx

[5] http://nordinsbyggnadsvard.se/arbeten/restaureringar/skokloster%20slott.html

 

 

Pelle Svanslös lekplats

Pelle Svanslös har alltid varit en kär figur bland Uppsalaborna. De flesta av oss har säkert varit i kontakt med Gösta Knutssons böcker om Pelle och de andra katterna i Uppsala någon gång under våra liv, men katterna har lyst med sin frånvaro i hemstaden sedan Pelle Svanslös hus stängde. Det har nu har ändrats i och med bygget av Pelle Svanslös lekplats (Pelleparken) i Carolinaparken (Engelska parken).

Vi tog med oss en liten testpanel på två barn och gav oss av för att undersöka lekparken.

Pelleparken ser väldigt trevlig ut på håll och man blir lätt nyfiken på vad det är för något som ligger där. Lekparken liknar mer ett nöjesfält än en lekpark, med mycket färger och intressanta saker som fångar ögat.

DSC_0247

De som byggt parken verkar ha försökt klämma in så många platser ifrån böckerna som man bara kunde. Man har lyckats fylla det ganska begränsade området med ganska många attraktioner. Pelles källare och vind, gammel-Majas domkyrkotorn och Tusse Batongs häkte är bara några av dem. Det finns gungor, rutschkanor och mängder med saker att undersöka och kanske klättra i.

Det är intressant även som vuxen att vandra runt i parken och se om man kan känna igen de många referenserna till böckerna. Det är inte bara byggnader och platser från böckerna som finns med. Om man tittar noga kan man även hitta en eller annan lite mer obskyr referens.

Pelle och Maja

Runt lekparken finns det gott om bord och sittplatser för trötta föräldrar. Det finns även en mängd med toaletter och en luftpump för att fylla på cykeldäcket i närheten.

Barnen tyckte att lekparken var väldigt rolig och bedömde att allt var bra. Särskilt populär var bussen med sina fungerande lysen och den slutna rutschkanan ifrån Domkyrkotornet. Barnen tyckte också att det var jättebra att parken skilde sig från de vanliga, “tråkiga” lekparkerna.

Det största problemet var som vanligt att få barnen att acceptera att gå därifrån, men det är nog ett problem som talar mer för lekparken än emot den.

Roger Pettersson

Linnékvintetten håller medeltida tradition vid liv

Linnékvintettens lunchkonsert i Domkyrkan

En förväntansfull skara har samlats i solgasset vid Domkyrkoplanen en varm sommardag i början av juli. Folk sitter på utskott och prång vid den breda stentrappan eller lutar sig mot Gustavianums solvarma fasad. Snart ska Linnékvintetten låta sin musik flöda över folksamlingen, högt upp från kyrkans balustrad.

Strax ovanför det kolossala runda kyrkfönstret på Domkyrkans pampiga framsida, ligger den pelarprydda avsatsen med kalkstensarbeten och arkitektoniska uttryck i nygotisk stil. Det är härifrån som den Uppsalabaserade brassensemblen Linnékvintetten ska spela.

Under två veckor i juli håller Linnékvintetten den uråldriga traditionen med tornmusik levande. Det är ett återkommande och uppskattat sommarevenemang som innebär musik från Domkyrkans balustrad vid tolvslaget, följt av en lunchkonsert inne i kyrkan. Konserterna har olika teman och repertoaren varieras från gång till gång.

Det gäller att backa och hitta en bra position för att få en skymt av musikanterna på den smala balkongen högt upp i katedralens tegelfasad. En polerad tuba sticker upp bakom den murade halvväggen och kastar lekfulla mässingsreflexer omkring sig. Kvintetten gör sig redo. Sorlet från folksamlingen nedanför dämpas av domkyrkans tolvslag. När den mäktiga klockringningen klingat ut stiger starka och klara toner från de blanka bleckblåsinstrumenten.

Företeelsen att spela musik från avsatsen mellan Domkyrkans torn har anor från medeltiden och har förvaltats av kvintetten i hela trettio år, sedan brassensemblen bildades 1986. Traditionellt har tornmusiken spelats ut över hustaken av så kallade stadsmusikanter. Musiken har haft olika syften – alltifrån firande av folkfester till att ha en signalerande funktion.

Inne i kyrkan fylls bänkarna snabbt medan ensemblen tar sig ner till halvcirkeln stolar som väntar längst fram i mittskeppet. Lunchkonserten varar i drygt en halvtimme och fyller Domkyrkan med ett oväntat massivt och kraftfullt musikflöde. Dagens tema är anglokeltiskt och stycket som spelas presenteras med inlevelse och omsorg. Maritime overture – vi är ute på öppet hav i rytande och rullande sjögång. Havet höjer och sänker sig med ursinne och slungar vår båt över skummande vågtoppar.

Det är en otroligt rymd och puls i musiken. Och kraft som om den kom från långt fler än kvintetten som spelar i mitten av kyrkan. Ovanpå den solida och sammansatta strömmen av böljande brassmusik dansar ljusa, lätta och kvicka toner – som om de vore salta stänk över en reling.

Fakta:
  • Evenemanget har fri entré
  • Linnékvintettens tornmusik med lunchkonsert är ett återkommande evenemang som hålls under två veckor i juli.
  • Arrangörer är Musik i Uppland Uppsala Domkyrka och Uppsala Kommun.
  • Plats: Domkyrkan

Av Hanna Eliasson

 

DSC_0357

En stor skara lutar sig mot Gustavianums solvarma vägg för att få en skymt av Linnékvartetten som spelar högt uppe från Domkyrkans balustrad.

 

DSC_0367_kontr

DSC_0390_kontrast

Ensemblen har spelat in en CD med ett urval av de stycken som genom åren har spelats vid Tornkonserterna.

Ensemblen har spelat in en CD med ett urval av de stycken som genom åren har spelats vid Tornkonserterna.

Taxinge slott; Fikabuffé

En solig onsdag i mitten av juli, Margareta/Greta-dagen, ca 25 grader i luften, några svaga sköna vindar. En bilresa på ca 1 h och 30 minuter med tre vänner. Det tar lika lång tid att åka över Stockholm/Södertälje som över Enköping/Strängnäs, men trevligare med småvägar än tråkiga motorvägen så vi valde som vanligt vägen via Enköping/Strängnäs. Vägen går längs med västra sidan av Mälaren och flera gånger är det fina vyer över vattnet och bl.a. klöverängar.

Vi valde att stanna halvvägs i Enköping och äta lunch där. Taxinge slottscafé säljer också lättare lunch, t.ex. räkmacka och pannkakor.

I närheten av Taxinge ligger också vackra Gripsholm slott och Mariefred är en mysig liten sommarstad med bl.a. en muséijärnväg.

Taxinge slott byggdes på 1200-talet och har haft flera ägare sen dess. Ett vackert och lugnt slottsområde intill Mälaren med badplats i närheten och fina möjligheter för picknick. Här finns också hästar och andra djur som grisar, kaniner, hönor och tuppar.

Taxinge 2

I flyglarna bredvid huvudbyggnaden finns bl.a. en presentbutik och det är flera som ställer ut och säljer sina hantverk.

Det är andra året i rad jag besöker Taxinge slott som ligger i Nykvarn utanför Mariefred. Här betalar man för det man äter, vilket jag tycker är bra. Man mumsar inte i sig en massa godheter, vilket jag och många andra gäster säkert hade gjort om man betalat ett pris och sedan fått äta hur mycket man vill. Finns så otroligt mycket gott att äta och mycket för alla smaker såsom tårtor, bakelser, småkakor m.m., men jag förvarnar; som vanligt så vill ögat ha mer än magen, och smakar det så kostar det. De ligger visserligen i samma prisklass som många andra liknande platser.

Men när det är sådan kö, vilket det också var idag (ända ut till gården, men den står inte still som tur är) så köper man lätt på sig flera godsaker på en gång; vilka man sen inte orkar äta upp, allt för att slippa stå i kön igen. Flera jag såg, även mina vänner, fick hämta påsar och ta med sig resterna hem. Det finns gott om sittplatser inomhus och utomhus och idag var det riktigt skönt att sitta ute och dricka en stor kopp gott te (med fri påfyllning) och äta godsaker med trevligt sällskap.

Jag rekommenderar deras goda kanelbullar, vilka tyvärr tar slut snabbt, så även denna gång. Jag var lite besviken att jag inte fick någon bulle alls denna gång, men jag kunde njuta av bl.a. en traditionell biskvi, fudgekaka, vaniljhjärta och den godaste av dem alla, saltlakritsbiskvi. Fudgekakan var också underbart ljuvlig.

  • Tips 1: Har ni inte tillgång till bil eller vill hellre åka båt så går det båtresor från bl.a. Uppsala, Västerås och Strängnäs.
  • Tips 2: Här anordnas också en julmarknad varje år.
  • Tips 3: För er som spelar Pokémon go, det finns några att fånga här också.

Efter en lång dag var man rejält trött när man kom hem, då var det skönt att sätta sig i soffan och mysa med katterna.

Av Emma Oskarsson, 160721

Jurassic Expo

Dinosaurieutställning i Uppsala

Nu finns chansen att se rekonstruerade dinosaurier i alla storlekar i en vandringsutställning här i Uppsala. De håller till på KAP-området vid Studenternas IP.

När man kommer in i tältet så sitter det en tjej i en biljettlucka. Där står bänkar om man vill sitta ner och fika. En dinosaurie sitter på en av bänkarna och vill äta tillsammans med dig. Där står en vagn med olika dinosaurier till salu.

Sen är det dags att gå in i det stora tältet. Där är mörkt. Man går till höger där står två stycken och viftar med svansen och vingarna. Bredvid dem ligger stora ägg som väntar på att kläckas. Sedan kommer man till en sandlåda där man kan leka forskare och försöka få fram en dinosaurie. Man får pensla försiktigt så inget blir förstört.

När jag stod och skrev kom en dinosaurie och nosade mig i nacken. Jag blev jätterädd. Det kom flera barn och ville klappa honom och fråga om honom.

Jag fortsatte min vandring och tittade bakom mig ifall han kom igen och då skulle jag vara beredd.

De hade flera olika. De hade dinosaurier som man kan åka på och som man kan rida på.

Jag frågade några barn om vad de tyckte. De tyckte det var jättekul. Farmor till några barn tyckte också att det var intressant.

 

De har också en hemsida som man kan gå in på:

http://jurassicexpo.com/information.shtml

De finns även på Facebook:

https://www.facebook.com/jurassicexpo

Om man tycker om dinosaurier kommer detta vara jättekul.

Går man en poängpromenad så får man en affisch.

Du får skynda dig för de håller bara på till sista juli, men de är sedan i Västerås 4-14 augusti och därefter Eskilstuna.

 

Susanne Alnesjö

 

 

Uppsala Stadsbibliotek

sagostund Poetry Slam Esters Stämband

Hur skriver jag ut?

Kulturspaning på Uppsala Stadsbibliotek av Ove Gidén

 

Jag sitter i stadsbiblioteket här i Uppsala och pratar med Albert. Han är bibliotekarie. Jag hade inte bokat tid i förväg så jag spontanfrågade om jag fick intervjua honom några minuter, ja ställa några frågor bara. Jag är nämligen ute på en kulturspaning och rakt på, jag har ingen susning om vad det är eller hur man gör. Jo susningar har jag väl om vad det är, men hur gör man? Som du säkert förstår är detta min första spaning och då är det också på sin plats att jag presenterar mig. Jag heter Ove, Bernt­-Ove och arbetstränar sedan mars, april på Initcia, ett företag som specialiserat sig just på såna som jag.

Men tillbaks till biblioteket nu. Längst bort på gågatan tar jag yttertrappans få steg i dubbla kliv, nickar till den tiggande kvinnan svänger nittio grader och för första gången går jag nu igenom den ombyggda entrén. Luftigt och ljust. Inga tunga dubbeldörrar. Man dras verkligen in lokalen. Medan Albert letar svar på min fråga om hur många titlar det finns att låna funderar jag på den där gigantiska tavlan i entrégången, visst är det Selma Lagerlöf till vänster men vilka är de andra?

– Trehundrafemtiotusen hör jag Albert säga, men då är det inklusive Knivsta.

Trehundrafemtiotusen böcker, filmer, tv-spel, tidningar, tidskrifter, musik, e-­böcker och talböcker. Wow!

– Hur många titlar har aldrig lånats?

Albert ser lite tvekande på mig så jag förtydligar:

– Alltså, aldrig överhuvud taget har lånats ut, nånsin.

Men så fattar jag, kön med besökare vid disken börja växa sig lång, de andra bibliotekarierna hinner inte med. Jag måste… Jamen självklart.

– Jag går en sväng och återkommer om en stund och kanske är du ledig då, jag har ett par frågor kvar.

Jag vill att det ska kännas, rent fysiskt att man kliver in i ett bibliotek, att nu träder du in i inte en myndighet utan något myndigt något vördigt. Nej, jag vägrar använda ordet ”respekt” men det är en annan tråd det, en annan delning. Till sånt är tunga dubbeldörrar perfekta. Men de är borta nu.

Och att det ska lukta bibliotek, funderar jag och vandrar en stund lite på måfå bland bokhyllorna. Längst in och till höger står runt ett bord åtta rejäla skinnfåtöljer. I en sitter en kvinna djupt försjunken. I vad ser jag inte, så jag går runt henne och då ser jag att det är sömn hon är försjunken i. I en annan sitter en man, rejält utsträckt och läser en dagstidning. Ingen verkar ta notis om mig. De är i sina världar precis som bibliotekarien på min hemma-bibbla vid Brantings torg, som svarade på min fråga:

– Varför ska man läsa böcker?

– Man kan försvinna in i en annan värld, svarade bibliotekarien.

Jag befinner mig i bibliotekets lyrikhörna eller kanske heter det poesihörna. På en hylla står några tidskriftssamlare jag plockar ner en och ser några små häften, jag plockar upp ett och läser ”Så varför haiku” Haiku, var det inte det som han Tranströmmer var så skicklig i fast det egentligen inte var äkta haiku han skrev, hör jag mig själv säga när några knackningar får mig att vända mig om. Utanför de två små och högt belägna fönstren står två småtjejer och kikar in, när de ser att jag ser dem knackar de några gånger till på rutan innan de fnittrande springer sin väg. Jag ska nog också gå, kanske är Albert tillgänglig nu. I ögonvrån ser jag kvinnan och jo, hon sover fortfarande.

Albert sitter ensam vid en skärm. Han verkar koncentrerad men jag kliver fram till honom i alla fall. Mycket riktigt, han är upptagen med att leta svar på min senaste fråga! Vilken kille! Jag blir bara så härligt glad av sånt engagemang. Men hur vi gör så får vi inget bra svar så vi släpper frågan om hur många titlar som aldrig varit utlånade.

– Av allt som man kan låna kan man se hur mycket som är utlånat en given dag?

– Javisst, säger Albert. Vi kan titta på idag. Idag, just nu är femtio tusen objekt utlånade från stadsbiblioteket.

– Femtiotusen säger jag och tänker mig en karta eller ett hologram över Stor-Uppsala där alla objekten blinkar till som transpondrar på flygplan. Från Bälinge till Jälla, Fålhagen, Nåntuna och Luthagen. Från Svartbäcken till Kåbo, Gottsunda… Kan man ana att vissa orter och stadsdelar är mer ”upplysta”?, eller nej, och där, i just den funderingen svartnade allt.

Jag reser mig upp tackar Albert och ställer en sista fråga:

– Vilken är den vanligaste frågan ni får?

– Hur skriver jag ut?, svarar Albert.

Ove Gidén, 6/7 2016

1 2