ARTIKLAR

Askonsdagen – början på fastan

Askonsdagen 14 februari, på Latin dies cinerum, är den första dagen i fastetiden. Den har fått sitt namn efter den välsignade aska som ströddes på de botgörare som fick lämna kyrkan för att igen få tillträde efter absolution på skärtorsdagen.
Under fastan avstår man traditionellt  från animaliska produkter som kött, mjölk och ägg. Fisk fick man däremot äta. Det var en av anledningarna till att kloster ofta anlade stora fiskdammar, så de skulle ha tillgång till fisk även om de låg långt ifrån kusten.

Fastan

Onsdagen efter fastlagssöndagen, alltså askonsdagen, inleder fyrtiodagarsfastan. En förberedelse inför den kristna påsken. I kristendomens barndom var det två eller tre dagars fasta som gällde, men på 300-talet utökades detta, för att påminna om de 40 dagar som Jesus fastade i öknen.
Under Askonsdagens mässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors av aska på deltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet. Detta är idag frivilligt. Vid tecknandet säger prästen detta, eller liknande: ”Kom ihåg o människa att du är stoft o att du åter skall bli till stoft. Omvänd dig och tro på evangelium”.
Askonsdagen har en plats med detta tema i Svenska kyrkans evangeliebok. Den återinfördes formellt 1983 efter att ha varit bortplockad sedan reformationstiden, men hade redan i mitten av 1900-talet i många församlingar tagits upp igen utan att detta varit formellt reglerat. Också i Finlands lutherska kyrka har kyrkohandbokens texter och böner för askonsdagen och instruktioner för hur dagen skall firas.

Kontemplation, bön och fasta

Askonsdagens tema är i Svenska kyrkan ”Bön och fasta.” Tidpunkten för Askonsdagen år rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påskdagen (40 vanliga fastedagar samt sex söndagar då man inte fastar). Askonsdagen infaller mellan den 4 februari och den 10 mars.Trots sin placering i det borgerliga året har askonsdagen aldrig infallit på skottdagen den 29 februari och kommer inte infalla detta datum förrän år 2096. I folklig tradition har ordet askonsdagen på ett felaktigt sätt använts som namn på Dymmelonsdagen, som är onsdagen i stillaveckan, alltså dagen före skärtorsdagen.
Kontentan är väl kanske, passa på och ”smoska i er” fastlagsbullar, hetväggar eller som de heter i Ture Sventons värld; Temlor innan den 14 februari.
Eva Lindström



			
Vill du läsa mer?
Halloween – En läskig högtid med historia

Halloween – En läskig högtid med historia

Halloween har sitt ursprung i irländska och anglosaxiska All hallow’s eve. Man hade en keltisk fest som markerade skördetidens slut, då tändes det stora eldar för att vägleda de döda och skrämma bort häxor. Firandet utvecklades i USA till en högtid som var mer för...

Kvar i stan i midsommar? Hit kan du gå

Kvar i stan i midsommar? Hit kan du gå

Bild: AI-genererad skapad i Google Gemini Midsommar är Sveriges stora sommarfest. Värmen har förhoppningsvis kommit och nätterna är långa och ljusa. Midsommar firas nära sommarsolståndet, främst i Nordeuropa. Folkfesten har ingen egentlig religiös koppling. Den har...

Museinatten

Museinatten

Den 7:e juni är det dags för Museinatten i Uppsala. Denna kväll får både barn och vuxna möjlighet att besöka Uppsalas museer utanför de ordinarie öppettiderna. Du kan ta del av ordinarie utställningar och många av museerna bjuder in till särskilda aktiviteter som...

Författarsamtal med Anna Lindman på Stadsbiblioteket

Författarsamtal med Anna Lindman på Stadsbiblioteket

Författarsamtalen på biblioteken är mycket populära. Tisdagen den 8 april gästades Stadsbiblioteket av författaren och journalisten Anna Lindman som samtalade utifrån sin bok Den där jävla döden. Föreläsningen lyfte fram starka känslor om det svåra ämnet döden, vad...