Ingmar Bergman 100 år och Bergmanåret i Uppsala

Byst av Ingmar Bergman från Celebrity Alley i Kielce, Poland. (Dekorativ)

Ingmar Bergman 100 år

Bild av Ingmar Bergman tagen 1944 (dekorativ)

Foto: Lindberg Foto, 6 September 1944 (CC0)

Födelse och uppväxt

Ingmar Bergman föddes på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 14 juli 1918. Vid tiden för Ingmar Bergmans födelse bodde familjen tillfälligt hos Ingmars morföräldrar på Trädgårdsgatan 12 i Uppsala. Till denna plats skulle Ingmar Bergman återkomma flera gånger.

Fadern var präst och tillträdde strax efter Ingmars födelse en tjänst i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, där han så småningom blev kyrkoherde. Ingmar Bergman hade en äldre bror och en yngre syster. Framför allt faderns stränga och konfliktfyllda religiositet skulle sätta starka spår i Bergmans produktion.

Bergman i Uppsala

Under sin uppväxt vistades Ingmar Bergman i flera perioder hos sin mormor i Uppsala. Mormodern var änka och bodde tillsammans med sin hushållerska i en något överdimensionerad våning på Trädgårdsgatan. Mormodern uppskattade att gå på bio och tog med barnet Ingmar till Slottsbiografen på Nedre Slottsgatan. Förutom de rörliga bilderna fick han också se projektorena och rullarna i maskinistens rum. Enligt Bergman själv väckte visningarna på Slottsbiografen en stor fascination inför filmen, det som kom att bli hans viktigaste konstnärliga uttrycksmedel. Till detta återkom han i intervjuer och inte minst i memoarboken Laterna Magica från 1987.

”För mig var den stora (kanske inte så stora) våningen vid den tysta Trädgårdsgatan inbegreppet av trygghet och magi. De många klockorna mätte tiden, solljuset vandrade över mattornas gröna oändlighet. Brasorna i kakelugnarna doftade, det dånade i skorstensröret och luckorna klirrade. Ibland passerade en släde med bjällror nere på gatan. Domkyrkan ringde till gudstjänst eller begravning. Morgon och kväll hördes Gunillaklockan, sprött och avlägset.” [1]

Bergman kom också att åtminstone ett par gånger använda Uppsala som inspelningsort för sina filmer. Mest berömda är Uppsala-scenerna i den Oscarbelönade storfilmen Fanny och Alexander (1982).

Frimärke av Ingmar Bergman, utgivet 2008. (Dekorativt)

Fotograf: Postmuseum / Utgivningsår 2008

Bergmans verk

Bergman började som teaterregissör, något han skulle fortsätta med vid sidan av filmen under resten av sin karriär. Hans första insats på filmens område kom när han skrev manus till Hets (1944), i regi av Alf Sjöberg. Den räknas i dag som en klassiker. Två år senare gjorde han själv debut som filmregissör, till en början med högst blandad framgång. Med filmer som Det sjunde inseglet och Smultronstället (båda från 1957) började Bergman etablera sig som ett världsnamn inom filmkonsten. Jungfrukällan från 1960 blev den första av Bergmans filmer som vann en Oscar. Han verkade huvudsakligen i Sverige, men under några års exil kom han även att göra film i dåvarande Västtyskland.

Ingmar Bergman gjorde sin sista insats som regissör för bioduken med Fanny och Alexander 1982, men kom att fortsätta vara verksam som manusförfattare och regissör av teater och tv-dramatik in på den här sidan millennieskiftet. Ingmar Bergman avled på Fårö 2007, 89 år gammal.

Frimärke av Ingmar Bergman och Maria Stuart i samband med Bergman 100 år. (Dekorativt)

Fotograf: Postmuseum / Utgivningsår 2018

Bergmanåret i Uppsala

Under 2018 uppmärksammas 100-årsminnet av Bergmans födelse med en lång rad evenemang på många platser, inte minst i Uppsala. Bland annat kommer hans arbete vara temat för den sjätte upplagan av ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala 1-18 november, då diverse ljuskonstverk lyser upp i novembermörkret. För fler tips om fler evenemang med Bergman-tema, följ evenemangssidor som denna!

 

Av: Tobias L. 2018-09-10

 

  1. – Laterna Magica s. 25-26 av Ingmar Bergman (1987)
  2. – Bild (byst): Staszek Szybki Jest (CC-BY-SA)
  3. – Logo: ingmarbergman.se

 


Läs mer om Ingmar Bergman och Bergmanåret

Bergmanåret i Uppsala | Ingmar Bergman

KulturNatten i Uppsala 30 år 2018

Kulturnatten i Uppsala 30år

KulturNatten i Uppsala 30 år

#KULTURNATTENUPPSALA

Ett färgsprakande hav av smaker, upplevelser, intryck och så mycket mera är vad som gör Uppsalas KulturNatt till ett måste som alla kan njuta av. Under 24 timmar hyllas kultur av alla dess slag på många platser runt om i Uppsala. För varje år som KulturNatten anordnas så blir den bara större och större. Hundratusentals besökare flockas till staden varje år för att ta del av vad natten har att erbjuda!

För 30 år sedan; 1989, hade Uppsalas kulturliv fått nog av att det inte fanns tillräckligt med lokaler där kulturella evenemang kunde hållas. I protest startades Kulturnatten av bl.a. dåvarande kulturchefen i Uppsala kommun och Teater chefen på Uppsala stadsteater. Tillsammans med eldsjälar tog de en ide inspirerad från Lund och gjorde det till något fantastiskt.

På 30 år har evenemanget gått ifrån en ljudlig protest till ett gigantiskt firande av kulturliv av alla dess slag! Idag är evenemanget en stort uppskattad händelse för många runt om i området och även för många som kommer långväga för att delta. Alla som deltar gör sitt bästa för att göra Kulturnatten så fantastisk som möjligt så att den kan fortsätta att återkomma år efter år.

KulturNatten och valår

KulturNatten i Uppsala 30 år

Bild: Wikipedia

Det är intressant att notera att trots att dagens syn på kulturnatten generellt inte har någonting med dagens politik att göra så har årets sammanträffande med riksdagsvalet inte varit den första gången (efter att kulturnatten först realiserades) denna ‘natt’ har sett politisk problematik.

1993’s upplaga såg många bråk med ungdomsgäng som slogs med varandra.

1998 blev Domkyrkan bombhotad då Svenska Kyrkan hade sina egna problem med splittring under denna tid. Att den omdebatterade fotoutställningen Ecce homo hade sin första visning av tre just på KulturNatten blev för mycket för någon, som bombhotade kyrkan för att stoppa denna. Med stort polisskydd tog utställningen plats trots allt. 

2015 var natten präglad med tyngden, sorgen och orättvisan som belystes när otaliga människor blev flyktingar ifrån sina hem och tvingas försöka ta sig till säkerhet i Europa.

Men oavsett vad som hänt verkar det inte ha stoppat folks törst efter kultur och längtan efter att dela med sig av den.

Ifrån 37 arrangörer år 1989 till över 200 arrangörer år 2017; ingen kan säga att Uppsalas Kulturnatt inte satt sina spår genom åren.

Eldshower, riddarspels uppvisningar, graffiti konst, film visningar, musik, mat, sagor, historia m.m. Gammal, ung, barn familj eller student; Det finns så mycket att se på 24 timmar att man nästan blir yr. Konsensus verkar ändå vara att det är näst intill omöjligt att inte njuta av ett så stort evenemang.

Det finns alltid någonting för varje smak, oavsett vad man har för intressen.

 

Av: Michelle Brandel 2018-09-06


Upplev KulturNatten du med
KulturNatten på Gratis Uppsala | Kulturnatten

Intervju – Gustav träffar Gåspennan

Gåspennan

Gustav träffar Gåspennan

Intervju med Gåspennan inför deras framträdande på Kulturnatten 30 år den 8 september

Jag kontaktade Gåspennan om möjlighet att få göra en intervju med dem, som de accepterade. Det fick bli via telefon, då jag började känna mig en smula krasslig och skulle känna mig dum om jag smittade ner dem så att de inte kunde uppträda på Kulturnatten nu på lördag. Ganska spänd och nervös ringer jag upp dem, med tanke på att detta är den allra första intervjun jag någonsin gör, och Johannes svarar i telefonen. Han låter glad och munter och vill gärna sätta igång. Peter hälsar också, som sitter bredvid i bilen. De hade precis avslutat en spelning i Täby och var på väg hem och behövde piggna på sig med kaffe. Stämningen känns förväntansfull från alla håll innan vi sätter igång.

“Hej! Berätta gärna lite kort om vilka ni är och vad ni gör.”

Gåspennan består av två personer, Holger och Fixx, som i verkligheten heter Johannes och Peter. De gör lärorik musik som är anpassat till förskola och skola i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. De gör även animerade musikvideos till sina låtar, där karaktärerna Holger och Fixx finns med i videorna.

Låtarna som Gåspennan gör handlar om alltifrån veckodagar, multiplikationstabellen till samhällskunskap, dvs. allting som rör skolämnen. Vi gör även sommarlåtar och jullåtar. Allting anpassat för barn i den åldern.

“Hur träffades ni?”

Peter och Johannes träffades år 2011 då de båda var lärare i Bålsta.

Det visades sig snart att de båda hade stort musikaliskt intresse och de valde att göra ett projekt tillsammans.

Till en början gjorde de “vanlig” elektronisk-, dance- och housemusik anpassat för en vuxen publik och hade under ett tag kontakt med ett holländskt musikbolag. Gåspennan insåg att det trots allt fanns ett behov av musik anpassat för barn och kom på idén med att kombinera techno och undervisning.

Årsskiftet 2015/16 föddes på så vis Gåspennan. De har sin bas i Knivsta, men åker runt hela Sverige och uppträder.

“Vad var det som gjorde att ni fick idén med att kombinera techno och undervisning?”

Första tanken är att musiken används som undervisningssyfte. Med musikvideos så förstärks inlärningen genom det visuella och inte bara genom det auditiva. Fixx säger att “det skulle vara roligare för barnen om det var karaktärer som barnen såg, istället två ‘vanliga gubbar’ som syntes”.

Musiken ska gärna gå hand i hand med den mainstream-musik som råder idag. Holger säger då att “musiken behöver inte enbart användas i undervisningssyfte, utan man kan gärna slå på deras musik och lyssna som låtar.” Han säger även att “låtarna ska verka lite som en parallell mot mainstream-låtarna i och med barntemat, men att de ändå ska kunna slå sig in i topplistorna.”

Man kan ta till sig kunskap på många olika sätt och Gåspennan har i åtanke att försöka lära barnen saker på så många olika sätt det går. Det finns även en tanke att låtarna ska ha lite humor, så att även vuxna kan lyssna på deras musik. De tänker främst på att låtarna ska vara roliga, catchy, budskapet lättillgängligt och ska sitta. Låtarna ska gärna vara anpassade så att det ska gå att kunna sjunga med och dansa till dem.

Gåspennan anpassar även låtarna till sig själva och sätter sig in i perspektivet huruvida detta skulle kunna vara något som de själva skulle lyssna på, både utifrån deras barnperspektiv och  vuxenperspektiv. Så med andra ord, det är väldigt många saker de har i åtanke när de gör låtarna.

“Vilka är era influenser? Vad är eran musikaliska bakgrund?”

De främsta influenserna är från modern pop, främst i elektronisk tappning. Fixx har bakgrund som rock/metalkille, Holgers musik är präglat av disco- och dancemusik. I yngre dagar lyssnade Holger på bland annat E-Type och Basshunter. I deras musik så hämtas inspiration från ganska många olika genres, främst inom den musik som Holger & Fixx är präglade utav, så i vissa låtar är det technolåtar, medans i andra låtar är det rock/metallåtar.

“År 2017 blev ni nominerade till en grammis för årets barnalbum. Vad var eran reaktion när ni fick höra detta?”

Holger säger att det var Fixx som fick reda på det först. De visste redan att hade rätt många lyssningar på bland annat Youtube, men att de fick reda på att de hade blivit nominerade kunde de inte först riktigt ta till sig det. Första reaktionen var att de blev avvaktande och tänkte om detta verkligen kunde stämma. Sen så blev de högst förvånade och kände sig väldigt överraskade. Till slut kändes det hela overkligt från deras sida, främst att de plötsligt konkurrerade med Sveriges elit inom genren, som de hade rätt bra koll på sedan innan. (Bland annat var Jojje Wadenius, aka hitmaker av Kalles Klätterträd och Mitt lilla barn, nominerad inom samma kategori)

Fixx flikar sedan in att man från början satte i sin lägenhet och byggde upp detta från grunden, till att sedan bli nominerad till en grammis och få förfrågningar om att spela på festivaler. ”Det känns ärofyllt”, säger Fixx stolt.

“Ni har haft flera så kallat Skapande Skola-projekt i ryggen. Kan ni berätta vad Skapande Skola är för någonting och vad syftet med det är?”

Skapande Skola är ett statsbidrag som ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Skolbarn tar under skoltid del av olika sorters kultur som musik i detta fall.

Innehållet kan se ganska varierat ut. Ibland syr Gåspennan ihop en föreställning tillsammans med en klass, som klassen sedan uppträder inför andra klasser. Ibland får eleverna dansa och sjunga med i det egna klassrummet och ibland lär Gåspennan ut om till exempel scenvana. Allting tar hänsyn till kunskapskraven i skolan. För lite äldre elever, säg åk 4-6, så får eleverna arbeta lite mera med texter och dylikt. För vissa skolor så får de i uppdrag att göra workshops med anspelning på ett specifikt tema. I andra skolor får de göra rena föreställningar/uppträdanden.

Gåspennan åker runt till skolor i hela Sverige.

“Hur mycket tar Gåspennan upp av eran tid och hur många gig brukar ni få?”

Gåspennan är fullbokade hela året. Däremot har de utrymme för tid, så de är öppna för eventuella projekt. De vill bredda konceptet med deras verksamhet och knyter gärna nya kontakter. De har spelningar 2-3 gånger i veckan, året runt, och uppträder ibland på festivaler.

Holger & Fixx jobbade tidigare som lärare, men inte längre då Gåspennan har växt till heltidsjobb. Deras jobb är omväxlande i form av gig och med Skapande Skola-verksamhet. De tycker att det är underbart att få jobba med Gåspennan och att det är roligt att ha möjligheten till att ge så mycket till barn.

“Vill ni berätta om något speciellt minne från ett gig eller liknande?”

Gåspennan säger att de har väldigt många härliga minnen under den tid de har varit aktiva. Holger säger att det “alltid är speciellt att få komma till Uppsala, främst då de har spelning på någon skola, och de kör Alfabetslåten och verkligen ALLA barn sjunger med och blåser av taket”.

Ett speciellt minne som Fixx har var då när Gåspennan uppträdde på Gasklockorna i Gävle och “det var en sån fin lokal med ljud- och filmanläggning, och det var en sån härlig delaktighet hos folket där och en sån enormt peppande publik”.

Holger & Fixx säger att målsättningen inte är att det prompt måste vara så många människor som möjligt som dyker upp deras spelningar, utan att det hellre ska vara en sån aktiv publik som möjligt.

“Till sist, hur känner ni över att uppträda på 30-årsjubileumet av Kulturnatten?”

“Det ska bli jätteroligt. Hoppas det kommer danssugna barn såväl som föräldrar”, säger Holger. De säger att det största minnet ska skapas på Kulturnatten och att det kommer vara mycket rörelse, mycket interagerande med publiken och full fart. De avslöjar även att de ska framföra en helt ny låt.

 

Kuriosa: Hela intervjun tog ganska precis 30 minuter, hela samtalet 32 minuter.

Av Gustav Ljung 2018-09-04

Bild: Gåspennan (med tillstånd)


Gåspennan på Kulturnatten | Gåspennans hemsida
Gåspennan på Sociala Media: Youtube | Facebook | Instagram